Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

4 juni 2007

Ny upptäckt kan ge behandling mot alkoholism och hetsätning

Både alkohol och ett ämne som ökar vår aptit aktiverar hjärnans belöningssystem via en viss sorts nikotinreceptorer i hjärnan. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Receptorerna kan därför vara ett potentiellt mål för läkemedel mot både alkoholism och hetsätning.

Hjärnans belöningssystem består av nervcellscentra och ledningsbanor som har en avgörande roll för att vi kan uppleva positiva känslor som tillfredställelse, lycka och njutning. Systemet belönar beteenden som är nödvändiga för att vi ska överleva och det gör oss också mer motiverade att lära oss beteenden som ger oss mat, vatten och sex.
– Den negativa sidan av våra belöningssystem är att de också kan göra så att vi kan utveckla beroendetillstånd som till exempel alkoholism eller hetsätning. Om vi tar reda på mer om hur de neurokemiska mekanismerna fungerar kan vi hitta nya sätt att behandla sjukdomar som belöningssystemen orsakar, säger farmakologen Elisabet Jerlhag.

Ghrelin är ett ämne som ökar aptiten och vårt intag av mat. Ämnets effekter har tidigare ansetts vara kopplade till områden i hjärnan som reglerar energibalansen. Avhandlingen visar att ämnet aktiverar hjärnans belöningssystem.
– Hos möss har vi kunnat se att belöningssystemen aktiveras av ghrelin vilket orsakar ett belönade sökande efter mat som ökar sannolikheten för att djuret eller människan ska överleva, säger Elisabet Jerlhag.

Avhandlingen visar också niktinreceptorer med ett visst utseende spelar en viktig roll när ghrelinet aktiverar belöningssystemen och även att alkohol aktiverar belöningssystemet via samma typ av nikotinreceptorer. Eftersom alkohol och ghrelin aktiverar systemet på liknande sätt kan denna specifika typ av nikotinreceptorer vara ett potentiellt mål för framtida behandling av beroendetillstånd. Ett läkemedel som blockerar dessa receptorer skulle kunna ge en framtida behandling mot både alkoholism och hetsätning.
– Vi kunde också se att ghrelin ökade alkoholkonsumtionen hos mössen och det öppnar för en möjlighet att påverka ghrelinsystemet. Det skulle kunna innebära ett helt nytt angreppssätt för utveckling av läkemedel mot alkoholism och det har vi även sökt patent för, säger Elisabet Jerlhag

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för farmakologi
Avhandlingens titel: The cholineric-dopaminergic reward link and addictive behaviors: special emphasis on ethanol and ghrelin

Avhandlingen försvaras torsdagen den 7 juni, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabet Jerlhag, farmaceutisk biovetare, telefon: 031-786 34 18, e-post: elisabet.jerlhag@pharm.gu.se

Handledare:
Professor Jörgen Engel, telefon: 031-786 34 16, e-post: jorgen.engel@pharm.gu.se
Docent Lennart Svensson, telefon: 031-786 34 02, e-post: lennart.svensson@pharm.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera