Ny pocketbokAlkohol – varför vi dricker som vi gör
I boken, Alkohol – varför vi dricker som vi gör, intervjuar journalisten Thomas Heldmark landets ledande alkoholforskare om ungdomars förändrade vanor och after work-fenomenet, om typiska drag i den svenska alkoholkonsumtionen, om hur uppväxtvillkor kan lägga grund för alkoholism senare i livet. I boken kan man också läsa om hur svenskarna har lagt nya alkoholvanor på de gamla. En artikel handlar om sambandet mellan alkohol, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. Försäljningen av “svartsprit” och hur vårt medlemsskap i EU skapar nya flytande gränser i alkoholfrågan är andra frågor som tas upp i boken.Nedan några axplock ur innehållet i boken.
Några öl med chefen
Många av dagens chefer uppmuntrar pubbesök. Det är chefer som är skolade i moderna ledarstilar där medarbetarna ska känna samhörighet med varandra. Det är inte ovanligt att företagsledningen förväntar sig att medarbetarna ska hänga med på puben.
– After work är ett gränsland. Även om vi har lämnat kontoret så tar vi med oss våra yrkesroller. Du kanske känner dig ledig och fri i barmiljön, men du blir fortfarande bedömd både av kollegor och chefer. Allt du säger eller gör kan vändas till din fördel eller nackdel, säger Dan Porsfelt, universitetslektor vid Växjö universitet.
Är alkohol farligare för nordbor?
När vi i Norden dricker en liter alkohol mer per person och år ökar antalet mord, självmord och dråp med tio-tolv procent. Statistik visar att ökningen av totaldödligheten är mycket större i Norden än i andra länder trots att alkoholkonsumtion även ökat där.
– Det verkar som alkohol är farligare för oss nordbor. Det finns inget annat sätt att tolka siffrorna, säger Thor Norström som är professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Alkohol stärker identiteten hos unga
Unga mellan 19-29 år dricker mer än någonsin visar ny forskning. Varför dricker de så mycket? Enligt de själva handlar det om att det underlättar de sexuella inviterna. Ett avslag på en sexuell invit när man druckit är lättare att ta än om man är nykter menar många unga.
– Berusningen ger ett skydd för handlingarna. Gör dem tvetydiga. Om man får ja är det bra, men får man nej kan man hänvisa till att man egentligen inte menade något särskilt. Alltså en ansvarsfrihet, säger Maria Abrahamson vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad), Stockholms universitet.
Två dryckeskulturer på varandra i Sverige
Vi dricker mer än vad vi gjort på hundra år. I genomsnitt dricker vi 10,5 liter ren alkohol per år vilket är en ökning med 30 procent.
– Man kan säga att vi håller på att lägga två dryckeskulturer på varandra, menar alkoholforskaren Håkan Leifman vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad), Stockholms universitet. Dels har vi vår långa tradition av berusningsdrickande på helger och semestrar. Det är ett arv vi bär med oss. Dels har alkoholen blivit en del av vårt dagliga liv. Vi dricker mer öl och vin under veckorna.
Alkohol finns inte med i sjukstatistiken
I statistiken finns nästan inga långtidssjuka med alkoholproblem. Det är något som alkoholforskaren Marianne Upmark har svårt att tro på.
– Det är givetvis svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Är alkoholism en orsak till långtidssjukdom eller är långtidssjukdom en orsak till alkoholproblem? Men mina studier visar klart att många långtidssjukskrivningar är alkoholrelaterade, säger Marianne Upmark.
Alkohol – varför vi dricker som vi gör är den sjunde boken i FAS utgivning av populärvetenskapliga kunskapsöversikter.
För ytterligare information eller recensionsex. kontakta:
Bodil Gustavsson, e-post: bg@fas.forskning.se
eller 08-775 40 96.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
_________________________________________________________________________________
Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm , Telefon vx. 08-775 40 70
E-post fas@fas.forskning.se
www.fas.forskning.se
Org.nr. 202100-5240
