Forskning om miljö & klimat

Julskinkor från bra uppfödare bör synas i butiksdisken, enligt tre forskare vid SLU. Om det tydligt framgår av ett nytt märkningssystem att grisen har haft det bra blir det lättare för konsumenten att välja skinka, och därmed styra djurhållningen.

När en tallskog planteras kan man inte vara säker på vilka egenskaper industrin kommer att värdesätta när träden väl ska avverkas. Trädförädlarna behöver därför verktyg som gör det möjligt att analysera hur viktiga...

När oljan tar slut kan jordbrukets maskiner drivas med biodrivmedel som produceras av biomassa från jordbruket själv. Serina Ahlgren vid SLU har också funnit att mineralkvävegödsel kan framställas utan fossila resurser.

Bidrar ett varmare klimat till att skadeinsekterna blir fler och kan göra större skada? Nej, det behöver inte med nödvändighet bli så, menar forskare vid bland annat SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Trädslaget ask har en osäker framtid i Sverige och flera andra europeiska länder. Svampen Chalara fraxinea förorsakar den så kallade askskottsjukan. Många askar har dött eller är döende. För den som vill plantera ask gäller det att välja...

För att begränsa skadorna från barrträdens mest kostsamma skadegörare, snytbaggen, behövs nya metoder. Vid SLU har Snytbaggemodellen tagits fram för att ge prognoser för hur nyplantering av gran kommer att lyckas i verkligheten.

Fosfor och organiska ämnen läcker från vattenbegjutna timmerupplag och kan orsaka övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag.

Suget efter biobränsle kommer att förändra skogsskötseln. Med tätare ungskogar och ny teknik kan bioenergigallring bidra med nya lönsamma bränslevolymer till energiförsörjningen. Det skriver Dan Bergström i en avhandling från SLU.

Förorenad mark är ett växande problem för samhället och i dag finns det över 80 000 förorenade områden i landet. Ofta finns det flera giftiga ämnen på samma plats. Forskarna Zandra Arwidsson och Kristin Elgh-Dalgren vid Örebro universitet har...

Riktigt gammal skog i norra Sverige som har undgått exploatering av modernt skogsbruk är inte så opåverkad som man hittills trott. Torbjörn Josefsson från SLU visar i sin doktorsavhandling att även ett lågintensivt, förindustriellt nyttjande av skogen...

Rättvisemärkning kan fungera i liten skala, som en nischmarknad. Däremot är inte rättvisemärkning vägen fram för att förändra situationen för det stora flertalet fattiga jordbrukare. Det visar rapporten Vad uppnås med...

Kommersiell fiskodling kan bli lönsammare med bättre utfodring och odlingsmiljö. Åsa Strand har i sitt doktorsarbete vid SLU utarbetat en tillväxtmodell för abborre, och också funnit att denna fiskart är mycket lättstörd.

Om man sätter kronor och ören på icke-marknadsmässiga tjänster från ekosystemen, skulle glesbygden kunna ersättas för de ”gröna” värden de bidrar med.

Om ett skogsekosystem inte störs av brand på många år, anrikas kolrikt humus i marken och växtlighetens sammansättning förändras mot mer långsamväxande arter, vilket gör att markprocesserna avstannar och tillgängligheten på...

Medelålders gallrade granskogar hyser oväntat många av gammelskogens dödvedsinsekter, medan unga ogallrade skogar likt kalhyggen främst nyttjas av ljusälskande arter och arter med stor anpassningsförmåga. Det visar Fredrik Stenbacka i en avhandling från...

Det går att höja innehållet av nyttiga omättade fettsyror i det vallfoder som odlas till mjölkkor. Däremot är det inte givet att ett sådant foder ger nyttigare mjölk. Det visar Katarina Arvidsson i en avhandling från SLU. För mjölkens...