Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 februari 2010

Farlig EHEC-bakterie finns bland svenska kor och grisar

En sjukdomsframkallande bakterie kallad Escherichia coli O157:H7 förekommer i var tionde mjölkbesättning i Sverige. Veterinär Erik Eriksson har i sitt doktorsarbete vid SLU och SVA studerat denna EHEC*-bakteries förekomst hos svenska nötkreatur och grisar. Han har visat att det bland svenska nötkreatur förekommer en speciell grupp av E. coli O157:H7, som kan kopplas ihop med allvarliga sjukdomsfall hos människa.

Vissa stammar av tarmbakterien Escherichia coli, så kallade EHEC*, har förvärvat sjukdomsframkallande egenskaper vilket gör att de kan ge blodig diarré hos människor. Infektion kan även leda till allvarliga följdsjukdomar, som bland annat akut njursvikt (HUS), och kan till och med leda till dödsfall. Den vanligaste EHEC-bakterien, VTEC O157:H7, finns mest hos idisslare, framför allt nötkreatur, men bakterien kan även isoleras från andra djurslag, såsom grisar .

Erik Eriksson arbetar som labveterinär vid SVA och har i sitt doktorsarbete där och vid SLU, institutionen för biomedicin och folkhälsovetenskap, ökat kunskapen kring VTEC O157:H7 bland svenska nötkreatur och grisar, och klarlagt i vilken grad dessa djurslag utgör smittkällor för människor. Han visade i en slakteristudie att VTEC O157:H7 fanns i avföringen på 1,2 procent av slaktade nötkreatur och 0,1 procent av slaktade grisar.

I en studie, omfattande 371 nötmjölkgårdar fördelade över hela Sverige, påvisades bakterien på 8,9 procent av gårdarna. Sannolikheten att hitta bakterien var högre ju fler mjölkkor det fanns på gården, om de provtagna nötkreaturen hade låg ålder och om det fanns grisar på gården. Det var dessutom större sannolikhet att bakterien skulle påvisas på halländska mjölkgårdar jämfört med övriga gårdar i Sverige, vilket stämmer bra överens med att antalet sjukdomsfall av EHEC är högre i Halland än övriga delar av landet.

Studier har även utförts på fyra gårdar där bakterien påvisats på grisar. På alla gårdarna visade det sig att de grisar som bar på VTEC O157:H7 hade haft direkt eller indirekt kontakt med idisslare inhysta på samma gård. När en grupp sådana smågrisar, efter förmedling till en ny gård, följdes med upprepade provtagningar fram till de slakt, konstaterades det att djuren hann rena sig från bakterien innan de slaktades.

Erik Eriksson kunde genom molekylära metoder (så kallad subtypning) visa att det bland de insamlade isolaten från nötkreatur fanns en specifik variant av bakterien, VTEC O157:H7 (PT4:vtx2,vtx2c), som helt dominerade bland isolat kopplade till humanfall. Dessa isolat tillhörde en specifik grupp av mycket smittsamma bakteriestammar, ”clade 8”, som anses ge mer allvarlig sjukdom på människa än andra VTEC O157:H7-stammar.  

Erik Eriksson har också utvärderat olika typer av molekylära subtypningsmetoder med avseende på hur de kan identifiera VTEC O157:H7-stammar från svenska nötkreatur och grisar.

Resultaten i avhandlingen har redan haft en stor betydelse för riskhantering av VTEC O157:H7 i Sverige och kan visa sig vara mycket värdefulla vid framtagandet av Jordbruksverkets eventuellt kommande kontrollprogram avseende bakterien hos nötkreatur.

– Det vikigaste rådet för den enskilda människan för att undvika EHEC-infektion är att inte dricka opastöriserad mjölk, säger Erik Eriksson. Det är nämligen den vanligaste orsaken till att människor blir sjuka efter att ha varit på nötgårdar.

* EHEC=Enterohemorrhagisk Escherichia coli

Veterinär Erik Eriksson, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Verotoxinogenic Escherichia coli O157:H7 in Swedish cattle and pigs”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: fredagen den 5 februari klockan 09.15

Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna

Opponent: Professor Roland Möllby, Karolinska Institutet, Stockholm

Mer information: Erik Eriksson, 018-67 43 98, 070-626 25 94, Erik.Eriksson@sva.se

Arbetar som labveterinär vid enheten för bakteriologi, SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). Doktorsarbetet är genomfört i samarbete mellan SVA och SLU.

    

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera