För tidigt födda barn klarar sig bra i skolan
- Artikel från Umeå universitet
- Ämne: Utbildning & skola
Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Skola" i kronologisk ordning.
Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.
Elevers sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner kan göra det svårt för lärare att bedöma hur de klarar skolan. Det gör det också svårare att identifiera elevers behov av stöd.
Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie.
Kommunernas förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism riskerar att inte få avsedd effekt. I stället kan insatserna leda till oönskade konsekvenser som diskriminering. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.
Många lärare väljer att byta bana och det spär på lärarbristen i Sverige. En studie har nu tittat på vad som får lärare att vilja fortsätta i yrket. Resultatet visar att upplevd hälsa och en bra arbetssituation har stor betydelse.
– Detta visar hur viktigt det är att skolledningarna tar arbetsmiljöarbetet på allvar, säger forskaren Gunnar Bergström vid Högskolan i Gävle.
Vad är viktigt när nyanlända elever ska integreras i det svenska utbildningssystemet och vad innebär egentligen en lyckad integration? Ali Osman, docent i pedagogik, förklarar vad som både kan hjälpa och försvåra integration.
Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering. Och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.
Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.
Allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov, visar en studie från Malmö universitet.
Går det att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning? En forskare har följt Facebookgrupper med förskollärar-, statsvetar- och konst- och designstudenter, och konstaterar att grupperna kan bidra till social och kulturell ”inlåsning”.
Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för information inför skolvalet. Det visar en studie från Uppsala universitet.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. I ett nytt projekt, som riktar sig till lärare i hela Europa, ska i stället den gemensamma historien lyftas fram.
Matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet och den förändrade matematikundervisningen höll i sig. Men svagare elever gynnades inte.
Läs- och skrivförmåga kan överföras från ett språk till ett annat – även när alfabeten är helt olika. Men de flesta tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska än på sitt modersmål.
I flera länder drabbades elever med funktionsnedsättningar hårt när skolor stängde under pandemin. Elever i Malawi, Etiopien, Nepal och Qatar blev i olika grad utan undervisning och fick sämre psykisk hälsa.
Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.
Visuella representationer, som kemiska formler och experiment, spelar stor roll i kemiundervisningen. Både vilka, och hur de används, påverkar elevers meningsskapande i kemi.