Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Skola" i kronologisk ordning.
Engelska som undervisningsspråk på universitet kan påverka studierna negativt. En studie visar att teknikstudenters resultat blev betydligt sämre och fler hoppade av utbildningen.
Att lära sig prata på ett främmande språk är viktigt, men inte alltid så lätt. En avhandling har undersökt om en AI-karaktär som samtalspartner kan hjälpa högstadieelever på traven.
Att tala in en text kan göra skrivandet enklare för elever med läs- och skrivsvårigheter, enligt en ny avhandling. Och texterna blir inte sämre jämfört med tangentbordstexter.
Förstelärare bidrar till att inspirera sina kollegor, men deras roll som ledare tenderar att osynliggöras. De drar sig även för kritiska diskussioner om undervisningen, visar en avhandling.
Det har hänt att skolor med hög andel elever med invandrarbakgrund stängs i syfte att minska segregation. Men metoden fungerar sällan, enligt forskning. Det finns nämligen en viktig hake.
Studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som Chat GPT i studierna. Men var går gränsen för fusk? Det är högst oklart, enligt studenterna.
En metod som används internationellt i skolor för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron har stora fördelar, enligt svenska lärare i en studie.
Fysisk aktivitet på recept är ett bra verktyg för att få stillasittande barn i rörelse, enligt skolsköterskor. Och det funkar bäst om de vuxna kring barnet är delaktiga.
Skolor i utsatta områden kan ha mindre kvalificerade lärare, men det är främst ökad social segregation som påverkar elevernas prestationer. Det visar en studie av 46 länder.
Vart tredje barn i årskurs 6 har skolkat från skolidrotten. En studie visar också att frånvarande elever känner sig mer obekväma med sina kroppar och oroar sig för hur de uppfattas.
Särskilt begåvande elever kan dölja sina förmågor av rädsla för att hamna utanför. De är inte heller så självgående att lärarstöd inte behövs. Däremot behöver undervisningen anpassas, menar forskare.
Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.
I ett projekt har lärare utrustats med sensorer för att visualisera hur de rör sig i klassrummen. Målet är att ny teknik ska ge dem en bättre överblick av hur tiden fördelas mellan olika elever.
Internationella studenter kan lätt hamna utanför gemenskapen. Men om studenter som inte känner varandra paras ihop kan trivsel och samarbeten bli bättre. Det visar en studie från Chalmers.
Många barn åker bil till skolan, men det vore bättre om de tog en promenad eller cyklade. Det menar forskarna bakom ett förslag till en ny nationell rekommendation om mer aktiva skoltransporter.
Svenska språket nämns ofta som en språngbräda till integration och inkludering, men en avhandling visar att nyanlända ungdomar möts av flera hinder. Inte minst har språknybörjarna svårt att hitta meningsfulla sammanhang och någon att prata svenska med.
Barn firar jul och påsk i förskolan, men får sällan reda på bakgrunden till högtiderna. En studie visar att pedagogerna känner en oro för att blanda in religion i undervisningen.
Elever som stannar hemma är ett växande problem. Men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Skolfrånvaro beror oftast på faktorer i omgivningen. Och nytt hopp om att klara skolan kan få elever att komma tillbaka.
När pandemin slog till 2020 ställde alla universitet om till distansundervisning. Skiftet innebar en stor utmaning för studenterna. Anonymiteten ökade och kraven på egen disciplin höjdes. Men handledning fungerade alldeles utmärkt på distans.
Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.
