Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Artificiell intelligens" i kronologisk ordning.
Vi litar på en robot när vi spelar spel, men känner oss inte lika trygga om den ska hjälpa oss med medicinering. Förtroende, förutsägbarhet och känsla av kontroll är några faktorer som avgör om samspelet mellan människa och robot blir lyckat.
Vad innebär det egentligen att vara människa i en tid som präglas av teknik som blir allt mer människolik – och som även tar allt större plats i vår vardag? Svaret söks i en ny avhandling från Umeå universitet.
Precis när vi vant oss vid förkortningar som VR, AR och IoT lanserar techvärlden nya begrepp som metaverse och XR.
Datorspel blir ofta avfärdade som meningslöst slöseri med tid. Men faktum är att spel också kan vara lärorika och utvecklande. Den globala spelbranschen skriker efter nya medarbetare och svenska spelutvecklare är särskilt attraktiva.
Maskininlärning för att analysera persondata inom verksamheter som e-handel, sjukvård och inom finansiella tjänster. Men känsliga personuppgifter kan läcka i processen. Forskare vid Högskolan i Skövde, föreslår nu bättre sätt att anonymisera data
En ny metod gör att självkörande fordon kan visa en förmåga att resonera som liknar människans sunda förnuft – något som inte har gått att åstadkomma i självkörande fordon eller andra AI-tekniker som enbart baseras på maskininlärning.
Ett visst protein i blodet kan förutse typ 2-diabetes upp till nitton år innan symtomen visar sig. Det visar en stor studie ledd från Lunds universitet.
Med hjälp av artificiell intelligens kan cancertumörer graderas utifrån låg eller hög risk för återfall. Det gör det lättare att anpassa behandlingen till patienten.
Datorers styrka ligger i att de alltid följer regler i form av de instruktioner de är programmerade med. Detta är också deras svaghet när det kommer till att bearbeta människors språk, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
I en robotbädd på Örebro universitet växer basilika. Artificiell intelligens håller på att lära sig vad varje enskild planta behöver.
– Framtidens jordbruk är datoriserat och kombinerar kunskap från olika vetenskapsområden, säger Ajay Arunachalam, forskare vid institutionen för naturvetenskap och teknik.
AI-modeller presterar bättre om man från början inkluderar kunskap från mänskliga experter som har jobbat med problemlösning i många år. Experterna har redan mycket kunskap om de problem som man vill att AI ska lösa, vilket gör att modellerna inte behöver starta från noll.
Artificiell intelligens kan bli en av nycklarna för att bromsa smittspridningen vid framtida pandemier. I en studie har forskare undersökt hur maskininlärning kan användas för att hitta de mest effektiva testmetoderna vid epidemiska utbrott.
En beräkning som är så komplex att den tar tjugo år att genomföra på en kraftfull stationär dator, kan nu göras på en timme på en vanlig laptop. Fysiker har konstruerat en matematisk genväg för att otroligt snabbt beräkna atomkärnors egenskaper, utifrån kvantmekaniska modeller för den starka kraften mellan protoner och neutroner.
För att förstå partiklarnas struktur och funktion, hos till exempel virus, celler och i molekylära motor, vill man mäta de krafter som verkar på dem. Fysiker vid Göteborgs universitet har tagit fram en öppen programvara som använder artificiell intelligens för detta.
På svenska terrängkartor finns bara en femtedel av alla vattendrag markerade. Nya digitala kartor ska göra det lättare att se om svampturen kräver stövlar eller om det räcker med gympaskor.
Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på AI-algoritmer för nätverksanalys – en metod som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Ett helt korrekt citat eller en sanningsenlig bild kan snabbt förvandlas till falsk propaganda. Ytterst små justeringar kan räcka för att hela betydelsen ska förändras. I ett stort projekt undersöker nu forskare hur artificiell intelligens, AI, kan analysera bland annat falska nyheter och extremistinlägg.
Genom maskininlärning kan AI tränas att snabbare analysera handskrivna historiska dokument som kyrkböcker, domböcker och mantalslängder. Forskare från Blekinge Tekniska Högskola har utvecklat metoder som gör träningsprocessen fyra gånger så effektiv.
Artificiella agenter kan på egen hand kan lära sig att kommunicera på ett artificiellt språk som liknar mänskligt språk. De visar fyra Göteborgsforskare som tagit fram en metod för att studera hur språk utvecklas som ett effektivt verktyg för att beskriva mentala bilder.
E-handeln behöver förfina sina rekommendationssystem med bättre användardata för att nå fram med rätt produkt till rätt kund. Och användaren måste kunna lite på rekommendationerna utifrån sina klick. Malmöforskaren Dimitris Paraschakis visar hur rättvisa algoritmer ger träffsäkra system som gynnar båda parter.
