Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Artificiell intelligens" i kronologisk ordning.
Att lära sig prata på ett främmande språk är viktigt, men inte alltid så lätt. En avhandling har undersökt om en AI-karaktär som samtalspartner kan hjälpa högstadieelever på traven.
Studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som Chat GPT i studierna. Men var går gränsen för fusk? Det är högst oklart, enligt studenterna.
Är det en människa eller en robot som svarar i telefonen? Det är inte helt lätt att avgöra när AI-system får allt mer mänskliga drag. Men utvecklingen kan påverka förtroendet för en samtalspartner, visar forskning.
Tänk att kunna prata med – och få svar från – en död familjemedlem eller vän. Med hjälp av AI kommer det snart att vara möjligt att bygga ”nekrorobotar”, kopior av människor som har levat. Frågan är om vi vill det?
System som lär sig sina användare via artificiell intelligens har stor potential, enligt forskare. Till exempel skulle det kunna användas inom flygledning – forskarna har testat.
Många regioner ligger i startgropen för att använda artificiell intelligens vid mammografi. Men hur skickliga är algoritmerna på att upptäcka bröstcancer? En ny plattform som utvärderar olika AI-system ska ge svar.
Forskare har utvecklat ett system baserat på artificiell intelligens för att förutse faror i flygtrafiken. Genom systemet kan flygledare och piloter få vägledning för säkra resor.
När vardagsnära teknik blir allt smartare ställs högre krav på hårdvaran. I en avhandling undersöks hur avancerade prylar kan rymma den artificiella intelligens som behövs för att de ska fungera.
Självkörande fordon navigerar med hjälp av kameror och lasersensorer, men detta kräver fri sikt. Nu har forskare förbättrat noggrannheten hos radarsensorer – något som kan göra körningen säker i alla väder.
Inför ett vårdbesök uppmanas patienter ofta att beskriva hur du mår med hjälp skattningsformulär. Men de flesta föredrar att använda egna ord. En ny metod – där artificiell intelligens och ordanalys kombineras – har visat sig ge mer träffsäkra diagnoser och nöjdare patienter.
Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare göra bättre analyser av celler som filmas i mikroskop. Den nya metoden kan underlätta utvecklingen av cancermediciner.
Oroar du dig för att barnen spelar för mycket och önskar att de sysslade med något mer meningsfullt? Då kan det vara läge att tänka om. Forskning visar att datorspel kan vara både personlighetsutvecklande, kreativt och leda till ett helt nytt berättande.
När maskiner tar över arbetsuppgifter tvingas många anställda söka sig till andra yrken. När arbetskraften stuvas om kan personer med bred kompetens delvis bli automatiseringens vinnare.
Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver ”läskigt bra” och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.
En stor utmaning kantar satsningar på vätgas för att ersätta fossila bränslen. Gasen kan bli explosiv i kontakt med luft. Forskare vid Chalmers har nu tagit fram en optisk sensor som kan upptäcka rekordlåga halter läckande vätgas.
Med hjälp av artificiell intelligens har forskare på Chalmers lyckats designa konstgjort DNA som kontrollerar cellernas proteintillverkning. Tekniken kan bidra till att vaccin, läkemedel mot svåra sjukdomar och nya livsmedel kan utvecklas.
Maskininlärning kan fungera som beslutsstöd för läkare, till exempel vid val av medicinering. Men vad krävs för att en doktor ska lita på en dator?
Försöker du dra ett dåligt skämt åt en chattbot på internet? Snart kan den skratta med. Boten vet dessutom när du kommer att skratta innan du själv ens fattat det.
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.
Det är svårt att korrekt bedöma tjockleken på hudcancer – även för en vältränad algoritm. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
