Forskning om idrott
Rörelse och tävling – idrott ger glädje för både kroppen och hjärnan. Forskare undersöker både elitidrottare och de som tränar på sin fritid. Vad är riskerna med hård träning och varför blir en del så bra på en idrott? Det är exempel på frågor som forskare studerar. Här samlar vi forskningsresultat om idrott.
-
Elitskidåkare drabbas ofta och tidigt av andningsbesvär
Mer än var fjärde skidåkare vid riksidrottsgymnasierna har astma, det är betydligt fler än andra i samma ålder. En stor andel elitskidåkare har dessutom ytterligare en luftvägsåkomma, visar forskning från Umeå universitet.
-
Gruppdynamik på idrotten viktig för barn med NPF-diagnos
Goda kunskaper i gruppsykologi hos läraren, ödmjukhet och en aktiv kommunikation. Det är nyckeln till en lyckad integrering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer på idrottslektionerna. Allt enligt en studie av Anna Thorén, universitetsadjunkt i Pedagogiskt...
-
Orienterare får bättre tarmflora
Att vara orienterare är bra för hälsan. Det syns till och med i tarmen - de goda bakterierna frodas, visar en studie från Örebro universitet. Veteranorienterare har mer av en speciellt gynnsam tarmbakterie, jämfört med andra äldre friska.
-
Självtillit bättre mått än betyg i idrottsundervisningen
Elever med funktionsnedsättning deltar oftast i idrottsundervisning utan särskilt stöd. Därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet, menar Karin Bertills som undersökt hur olika undervisningssätt...
-
Eleverna missnöjda med betygssättningen i idrott
Eleverna tycker att betygssystemet i Idrott och Hälsa, IH, är orättvist och ofullständigt. Betyget i IH är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med av samtliga ämnen och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
-
Idrott varje dag ger högre betyg
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan. – Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt...
-
Det krävs mer än magkänsla för rättssäkra betyg i idrott
Tidigare forskning har i stor utsträckning slagit fast hur bedömning och feedback i ämnet idrott och hälsa borde vara. Björn Tolgfors har istället undersökt vad som faktiskt händer i undervisningen och hur bedömningen påverkas av samspelet mellan...
-
Det styr hur lärare sätter betyg i idrott och hälsa
Vad värderar lärare när de sätter betyg i idrott och hälsa och vilka möjligheter har olika elever att lyckas i ämnet? – Jag frågade erfarna kollegor hur de gjorde och fick till svar att det bara vet man, det ser man ju när de springer runt och...
-
Samma gamla könsnormer trots gemensam skolidrott
Nyligen gav Skolinspektionen grönt ljus för könsuppdelade idrottslektioner på en muslimsk friskola. Beslutet har satt fingret på en fråga som går bortom religion. Håkan Larsson, professor i idrott vid GIH, menar att ytterst lite görs för att...
-
Bara 10-15 minuter fysisk aktivitet på idrottslektionerna
Bara en fjärdedel av tiden på idrottslektionerna går till fysisk aktivitet, vilket är för lite. Mycket lektionstid försvinner på instruktioner, köande, och föreläsningar, enligt forskning vid Göteborgs universitet. Men det finns potential....
-
Här lönar sig elitsatsning i tidig ålder
I Sverige ses elitsatsningar på barn inte med odelat blida ögon. Forskning visar dessutom att det sällan är barn som går in hårt i ung ålder som vinner medaljerna. Hur kommer det sig då att länder där barn elittränas redan från åtta...
-
Tidiga elitsatsningar ökar inte medaljchanser senare i livet
Forskning visar att det inte går att sätta likhetstecken mellan barn som hårdtränas från tidig ålder och medaljframgångar senare i livet. Ändå går elitsatsningarna lägre ner i åldrarna och det är i dag inte ovanligt med barn under 15...
-
Bra och dåligt med tv-spel i idrottsundervisningen
Tv-spel som innefattar kroppsrörelse, så kallade Exergames, uppmuntrar barn att röra på sig och motverkar övervikt – två skäl till att skolor i flera länder använder dem i idrottsundervisningen i skolan. – En nackdel är att hälsa...
-
Bättre idrottsredskap för barn
Forskningsprojektet Mångfaldslabbet – normkritisk innovation inom Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad får drygt 3,4 miljoner kronor av Vinnova för att ägna tre års forskning åt att ta fram nya idrottsredskap för...
-
Skickligare idrottslärare med teori och reflektion
Den pedagogiska skickligheten i ämnet idrott och hälsa utvecklas med hjälp av aktuell forskning och olika lärandeteorier. Idrottslärarstudenter kan utveckla sin undervisning genom teoribaserat lärande och kritisk reflektion, visar forskning från Göteborgs...
-
Rörelsenedsatta barn deltar sällan i skolidrotten
För barn med stora rörelsenedsättningar är det ytterst viktigt att ta tillvara på alla tillfällen till fysisk aktivitet, men en avhandling från Lunds universitet visar att nästan hälften av dessa barn inte deltar i skolidrotten. Barn med intellektuella...