Forskning om ekosystem

En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.

Flodpärlmusslan gör mer än att filtrera vatten. Arten, som minskar i Europa, påverkar både nedbrytning av löv och fiskars beteenden i vattendrag. Dessutom kan musslorna bidra till att minska knott.

Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.

Abborrar som lever i varmare ekosystem mognar snabbare och ändrar sina matvanor. Det visar en avhandling som undersökt hur fiskar kan anpassa sig genetiskt till högre temperaturer – och hur klimatförändringar kan driva på evolutionen.

Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar har större pupiller och skarpare syn än artfränder som stannar på en plats. Anpassningen gör att fiskarna lättare får syn på mat i grumliga vatten. Det visar studie från Lunds universitet.

40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.

Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.

Forskare från bland annat Göteborgs universitet har nu fått en bättre bild av utsläppet från gasläckan i Östersjön. Det visar sig att metan spreds över ett stort område och fanns kvar i flera månader.

Rovdjur som sälar och skarvar spelar stor roll i ekosystemet. Deras aptit på fisk väcker även heta känslor. Men vad är det egentligen för mat som hamnar i deras magar? Forskare har nu tagit artificiell intelligens till hjälp för att få säkrare svar.

Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.

Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.

Sura sulfatjordar kallas ibland de värsta jordarna i världen eftersom de utgör ett hot mot ekosystemen. En ny avhandling vid Linnéuniversitetet har nu undersökt spridningen längs Sveriges kuster. I takt med ökad torka och torrläggning av våtmarker riskerar dessa jordar att bli ett större...

Hur djur använder sin energi kan ge ledtrådar till hur ekosystem är uppbyggda och påverkas av klimatförändringar. Nu har en avhandling undersökt hur dessa biologiska processer fungerar mer i detalj.

Människan har utrotat hundratals fågelarter. Men när de försvinner blir fåglarnas viktiga jobbuppgifter i naturen inte utförda. Det leder i sin tur till störningar i ekosystemen, visar en studie med forskare från Göteborgs universitet.

Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.