Forskning om arkeologi

Arkeologiska fynd av glasmassa från den medeltida staden Gamla Lödöse innebär att svensk glashistoria måste skrivas om. Det visar en avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet som beskriver hur förglasade fynd kan tolkas.

Skeppsvrak på Östersjöns botten visar hur levnadsförhållandena ombord såg ut för 400 år sedan. Genom unik och omfattande dokumentation av vrak från flöjtskepp har arkeologen Niklas Eriksson på Södertörns högskola kunnat beskriva...

Svenska forskaren Johan Rönnby har tilldelats finansiering av National Geographic Society för hans utforskning av skeppsvraket Mars (även kändsom ”Mars - Makalös”), det svenska krigsfartyget som sänktes i Östersjön 1564. Rönnbys projekt,...

Det arkeologiska perspektivet har viktiga funktioner att fylla när vår nutid och samtidshistoria undersöks. Inte bara fynd, utan också minnen och tankar kan grävas fram. Det visar en avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet.

En avhandling vid Umeå universitet visar hur man med hjälp av bevarade växtrester som hittats i samband med arkeologiska utgrävningar kan bidra med ny kunskap om järnålderns åkerbruk.

På Öland finns flera forntida borgar. Än så länge vet vi lite om de människor som, för över 1 000 år sedan, vistades innanför murarna. Just nu genomför arkeologer från Stockholms universitet unika georadarmätningar för att...

Den 17 och 18 maj genomför en forskargrupp vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, ett kremeringsexperiment i Gamla Uppsala. Syftet är att bättre förstå olika kulturers offerritualer och kremeringsvanor i praktiken och hur elden...

Genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Forskargruppen, som letts från Uppsala universitet, drar slutsatsen att sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten...

Återigen har föroreningar av svavel och järn påvisats i träprover från gamla skeppsvrak i Östersjön. Denna gång gäller det fartyget Spökskeppet samt regalskeppen Svärdet och Kronan. Träprover från skeppen har analyserats av en...

Havet har i alla tider haft stor betydelse för människan utveckling. I den nya tvärvetenskapliga boken En maritim värld berättar 36 forskare, majoriteten av dem verksamma vid Göteborgs universitet, om havets roll för människan i ett långtidsperspektiv....

Svenska arkeologer i Jordanien ledda av professor Peter M. Fischer vid Göteborgs universitet har kartlagt en cirka 60 meter lång välbevarad byggnad (från 1100 f.Kr.) i den antika staden Tell Abu al-Kharaz. Byggnaden är från en period som dominerades av stora...

En avhandling i arkeologi utforskar vad de fysiska spåren av järnridån kan berätta, och vad dessa lämningar betyder eller har betytt för människor i dess närhet.

Det är mycket ovanligt att man hittar fossil från dinosaurier på den Arabiska halvön. En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu analyserat de första fynden av dinosauriefossil från Saudiarabien. Resultaten har publicerats i den...

Molekylära analysmetoder där man undersöker DNA för att identifiera vilka bakterier som ligger bakom tandinfektioner är i många fall olämpliga och behöver förfinas för att inte provsvar ska bli felaktiga.

I förhållande till ytan är Västra Vång i Blekinge troligtvis en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar. De arkeologiska fynden består i maskbilder, bronsbyster och guld- och silverföremål som daterats från Kristi födelse till...

Multietniska samhällen, där olika etniska grupper levde sida vid sida, uppstod i Makedonien under den senare bronsåldern (1700–1100 f.Kr.) tack vare boplatsers deltagande i ökad handel mellan Europa och Medelhavet.