Förmågan att tåla mjölk skvallrar om Khoe-folkets förflutna
Genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Forskargruppen, som letts från Uppsala universitet, drar slutsatsen att sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten grupp migranter från östra Afrika.
Current Biology visar att genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Forskargruppen, som letts från Uppsala universitet, drar slutsatsen att sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten grupp migranter från östra Afrika.
– Det här är en väldigt spännande tid för genetiska studier som fokuserar på Afrikas befolking. Fram tills nu har man dragit slutsatser om migration i Afrika främst utifrån lingvistik och arkeologi. Nu kan vi använda genetisk information för att testa dessa hypoteser, säger Carina Schlebusch, forskare vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Laktostolerans är förmågan att i vuxen ålder producera enzymet laktas och därmed spjälka sockret i mjölk, laktos. Det finns ett antal olika genetiska varianter associerade med laktostolerans och de är heterogent spridda hos människor i olika delar världen. Dessa genetiska varianter har ökat i frekvens hos vissa grupper via anpassning till en ny livsstil – från att vara jägare/samlare till att bli boskapsskötare eller jordbrukare. De människor som kunde dricka mjölk hade en fördel över de andra. Specifika genetiska varianter kopplade till laktostolerans är associerade med särskilda geografiska regioner och grupper. Dessa varianter har dock inte studerats i södra Afrika tidigare.
Ursprungsbefolkningen Khoe i södra Afrika har historiskt sett varit boskapsskötare och har tidigare visats vara genetiskt nära San folket i samma region som historiskt har varit jägare/samlare. Arkeologiska fynd, till exempel skelettrester från tamdjur och olika bruksföremål, visar att Khoe folket har varit boskapsskötare och att de funnits i sydvästra Kap-provinsen sedan tvåtusen år tillbaka.
I studien som nu publiceras visar Uppsalaforskare tillsammans med sydafrikanska forskare att genvarianterna associerade med laktostolerans förekommer relativt ofta hos Khoe-folket men sällan eller aldrig hos San-folket som är jägare/samlare.
Genom att använda hundratusentals genetiska varianter kunde forskargruppen visa att 13 procent av genomet hos de boskapsskötande Khoe folket kan spåras tillbaka till Östafrikanska boskapsskötande grupper. Forskargruppen drar slutsatsen att en liten grupp migranter tog med sig de boskapsskötande sedvänjorna till södra Afrika. Dessa individer assimilerades av en grupp lokala jägar/samlare – där boskapsskötsel blev den domminerade livsstilen.
– Spridningen av boskapsskötsel till södra Afrika har debatterats i årtionden. Vi visar att spridningen skedde med hjälp av migration från östra Afrika. Det är otroligt att en så liten grupp av migranter förmodligen hade ett väldigt starkt inflytande på Khoe-folkets förfäders levnadssätt, säger Mattias Jakobsson, professor vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
– Studien kommer att hjälpa till att skriva historien om Khoe-folket och deras berättelse i en global kontext, säger Carina Schlebusch.
Forskargruppen sekvenserade den region i genomet som styr laktostolerans hos 267 individer från 13 populationer i södra Afrika (inklusive ättlingar till grupper som historiskt har levt som jägare/samlare, boskapsskötare eller bönder). Studien är den första som beskriver den genetiska variationen i laktas hos en stor grupp människor i södra Afrika.
