Forskning på DNA från vikingar och stenålderslämningar

Maja Krzewinska, en av forskarna bakom studien på de norska vikingarnas genetik, berättar ”Vi arbetar med det mitokondriella DNAt, som ärvs på mödernet, ifrån en rad norska individer ifrån sen järnålder. Vi jämför dem med både moderna och förhistoriska grupper i från Nordeuropa, och vi kan dels visa att de norska vikingarna inte är helt genetiskt identiska med moderna människor i Norge. Vi kan också visa att våra norska vikingar hade med sig norska kvinnor när de koloniserade Island och begav sig till andra områden. Det stämmer väl överens med vad vi vet ifrån skriftliga källor och ger oss en spännande bild av hur migration gick till i grupper med hög mobilitet som vikingarna”.

Den andra studien knyter an till det arbete som har varit den här forskargruppens huvudspår de senaste åren, övergången ifrån en jägar-samlar-ekonomi till en jordbrukarekonomi.

– Tidiga bönder och jägar-samlare i Europa var åtskilda grupper med olika ursprung” berättar Pontus Skoglund, forskare vid AFL. ”Det kan vi se nu inte bara från de dussintal individer vi har analyserat hela arvsmassan på, utan nu även från mitokondriellt DNA på ett betydligt större urval individer från olika platser. Studier av mitokondriellt DNA var pionjärmetoden för det här forskningsfältet, så nu känns det som att vi har gått hela cirkeln runt”, säger Pontus Skoglund.
Anders Götherström har haft en senior funktion på båda studierna. För honom är de inte fristående. 

– Vi är mitt inne i ett arbete där vi försöker kartlägga och beskriva den genetiska historien i Skandinavien. De här två studierna är en del av det arbetet.”. Enligt Anders markerar de båda artiklarna nedslag i den genetiska kronologin i Skandinavien. Tillsammans med andra studier som Anders forskargrupp är involverade i hjälper de här två artiklarna till att komplettera bilden av vad om har hänt här. ”Vad vi tycker oss kunna se redan nu är att mobiliteten och den demografiska dynamiken har varit större än vad vi tidigare föreställt oss. Men ge oss några år till så har vi nog en klarare bild av den demografiska historien på våra breddgrader.