Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en rapport där också barn själva får komma till tals.
Ekonomisk tillväxt har betydelse för att minska fattigdom, men en avhandling visar att även barnbidrag och andra sociala reformer har stor effekt för att snabbt förbättra situationen för barnfamiljer i låginkomstländer.
Risken är stor att projekt i utvecklingsländer upphör när bidragen är slut. Men det behöver inte bli så, enligt en ny avhandling som utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom.
Sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. Det är något som många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet på landsbygden, enligt forskning från SLU.
Urbanisering av afrikanska städer söder om Sahara tros ligga bakom förändringen i livsmedelssystem, matvanor och hälsa. Tidigare har man studerat förhållandena i storstäderna. Men även mindre städer behöver studeras för att få en rättvisande bild av utvecklingen. Där lever tidigare traditioner kvar i större utsträckning.
Kvinnor och flickor på flera platser i världen saknar tillgång till adekvata mensskydd. Något som leder till ohälsa och stigmatisering. Forskare vid Högskolan i Borås har uppfunnit en återanvändningsbar, smart binda som nu testats i två månader av kvinnor i Kenya. Snart är det dags för uppföljning.
En svensk biståndssatsning på storskaligt jordbruk slutade i ett fiasko, med stora konsekvenser för lokalbefolkningen. Men misslyckandet hade kunnat undvikas om förespråkarna av projektet tagit hänsyn till historien och till lokalbefolkningens villkor. Det visar en granskning som en forskare gjort.
IPCCs specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning visar att dörren inte är helt stängd ännu, det är fortfarande möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader. Men det krävs att vi gör betydligt mer än Parisavtalet.
Ensamstående mödrar löper stor risk att falla in i fattigdom under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan sin föräldraledighet. Gifta mödrar som står utanför arbetsmarknaden eller som jobbar deltid innan de går på föräldraledighet, löper stor risk att vara finansiellt beroende av sina män under föräldraledigheten. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2015 till Angus Deaton, Princeton University, NJ, USA, för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd.
Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.
Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för jordens ekosystem och samhällen. Nya globala risker, som ökad utsatthet för väderextremer, försvårad fattigdomsbekämpning och ökat tryck på ekosystemen, skapar nya behov av anpassning och åtgärder. Klimatförändringarna bör hanteras som en accelererande risk som måste genomsyra politik och samhällsliv på alla nivåer. Det säger Lennart Olsson, professor vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna bakom IPCC:s nya klimatrapport som presenteras i Tokyo idag.
Barnfattigdom har blivit ett omdebatterat ämne i media och den inrikespolitiska debatten den senaste tiden. Det råder delade meningar om hur villkoren egentligen ser ut för barn som lever i ekonomisk utsatthet, och hur problemen ska definieras. Forskning från Uppsala universitet visar att just ifrågasättandet av barnfattigdom som problem bidrar till att försvåra situationen för många barn.
Hushållens ökande skuldsättning och allt fler skuldtyngda individer väcker frågor kring varför människor hamnar i skuldproblem. Dock är det ett område som inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom svensk forskning. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet studerar Lisbeth Sandvall överskuldsättningsproblem och tar utgångspunkt i intervjuer med 32 personer som är så skuldtyngda att de ansökt om skuldsanering.
Doktoranden Jonathan Ngeh tillbringade ett halvår med Malmöbor från Kamerun och Somalia. Upplevelsen av den rasism och diskriminering som de utsattes för och de strategier som de använde för att hantera detta, varierade beroende på vilket land de kom från. Det konstaterar han i sin avhandling vid Umeå universitet.
Rättvisemärkning kan fungera i liten skala, som en nischmarknad. Däremot är inte rättvisemärkning vägen fram för att förändra situationen för det stora flertalet fattiga jordbrukare. Det visar rapporten Vad uppnås med rättvisemärkning? från AgriFood Economics Centre, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), vilken nyligen släpptes i sin helhet.
Minskad gränsbyråkratin är en form av fattigdomsbekämpning. I dag slösas varor, pengar och tid bort i själva hanteringen under exporten. Det är en viktig slutsats i en ny avhandling om handel från Ekonomihögskolan i Lund.
Att fattiga i större utsträckning utsätts för våldsbrott är väl känt. Men ny forskning visar att fattiga också är mer utsatta för egendomsbrott (stöld och vandalisering) i hemmet, trots att fattiga i stor utsträckning saknar värdefull egendom.
I tropikerna förekommer tre ekosystem ofta tillsammans: mangrover, sjögräs och koraller. Maricela de la Torre-Castro vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, har undersökt betydelsen av sjögräs för paradisön Zanzibar.
