Alger i djurfoder har lyfts fram som ett sätt att minska kornas påverkan på klimatet. Men enligt en studie från KTH kan vinsten försvinna när hela livscykeln – från produktion till utfodring– tas med i beräkningen.
Utsläppen av metan, där en stor del kommer från rapande kor, påverkar den globala uppvärmningen mer än koldioxid. Flera forskningstudier har dock lyft fram att små mängder alger i kornas foder kan minska utsläppen med 30–90 procent.
Men utsläppsminskningen är missvisande, enligt en ny studie vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.
– Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH.
Forskarnas livscykelanalys av algfodret – från produktion och bearbetning av alger till utfodring och mätning av systemets totala påverkan – ger en helt annan bild.
– Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Jean-Baptiste Thomas.
Transporter och energi krävs
Klimatpåverkan beror på hur algen produceras, bearbetas och hur långt den transporteras. Energin som används i bearbetningen är ofta avgörande för resultatet.
– Många tillsatser torkas eller raffineras med hjälp av mycket energikrävande metoder, såsom frystorkning. Om fossila bränslen används kan utsläppen bli så stora att de motverkar de flesta klimatvinsterna med att minska metanutsläppen, säger Jean-Baptiste Thomas.
Den vanligaste algtypen i kofoder, Asparagopsis, har störst effekt på metanutsläpp men är en tropisk art. Det kan innebära långa transporter.
– Om algerna måste transporteras över hela Europa eller internationellt kan utsläppen från kylning och logistik ta bort de vinster som uppnås på odlingsnivå.
Odling av Asparagopsis i Sverige skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv. Forskarna menar att den extra energiförbrukningen i praktiken skulle uppväga de minskade utsläppen.
Kan bli en del av lösningen
Men Jean-Baptiste Thomas vill ändå inte helt räkna bort algfoder som en del av lösningen på boskapens utsläpp. Alger kan göra nytta – om de kommer från källor med låg miljöpåverkan. I studien har forskarna bland annat tittat på restprodukter från brunalger som används i livsmedelsindustrin.
– Restprodukter är särskilt intressanta eftersom det är material som annars skulle gå till spillo, säger Jean-Baptiste Thomas.
Han tror att en växande algindustri och fler bioraffinaderier kan leda till effektivare produktion. Naturliga processer, som att torka algerna i vind och sol, och andra energisnåla metoder kan också göra stor skillnad.
Fler åtgärder behövs
– Men alger kan inte ensamt förändra klimatavtrycket från boskap. Det kan vara en del av ett större åtgärdspaket – tillsammans med bättre foder, avel, gödselhantering och minskad konsumtion.
Studien är den första som granskar hela kedjan för algfoder – från produktion till användning.
– Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, säger Jean-Baptiste Thomas.
Vetenskaplig artikel:
Seaweed as a climate fix for meat and dairy production: an LCA perspective, Scientific Reports.
