Sjöar har länge setts som källor till koldioxidutsläpp. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att växttäta strandzoner lagrar betydande mängder kol. Sjöarnas stränder kan alltså spela en större roll i det globala kolkretsloppet än man tidigare trott.
Längs sjöarnas stränder, i den så kallade litoralen, finns en riklig vegetation. Vattenväxterna binder koldioxid från luften, samtidigt som en stor del av kol från döda växter lagras i bottensedimentet.
Men trots att världens sjöstränder tillsammans är fyra gånger längre än oceanernas totala kustlinjer, har forskningen hittills mest fokuserat på havens litorala zoner när kontinenternas kolbalans beräknas.
– Vår plan var från början att bara skriva en artikel om att vattenväxter i strandzonen förbises i kolcykelforskningen. Men när vi började räkna visade det sig att de här strandzonerna har en mycket större påverkan än vi tidigare trott. Så istället för en artikel, blev det en studie där vi presenterar den första globala uträkningen av kolflöden som inkluderar strandzonens växtlighet, säger Charlotte Grasset, ekologiforskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kan jämföras med regnskogar
Enligt forskarna liknar kolomsättningen i strandzonerna den som sker i tropiska regnskogar. Här växer vattenväxter snabbt, tar upp stora mängder koldioxid och bidrar till effektiv kolinlagring i sediment.
När vegetationen i dessa strandzoner inkluderas i beräkningar förändras bilden av sjöarnas roll i det globala kolcykeln.
− Beroende på vilka data som används, visar våra resultat att sjöar går från att vara en nettokälla till att bli en nettosänka för kol. Det betyder att den mängd kol som årligen lagras i sjöarnas sediment är större än den mängd som släpps ut till atmosfären, säger Charlotte Grasset.
Vill se fler insatser för sjöar
Resultaten tyder på att restaurering av strandzoner kan vara ett effektivt sätt att dra nytta av deras upptaget av koldioxid.
− En etablerad strategi i havens kustzoner är att återställa så kallade ålgräsängar och mangroveträsk för att motverka ökande koldioxidutsläpp i atmosfären. Det är dags att ägna samma uppmärksamhet åt våra sjöstränder. Inte bara för att få bättre kunskap om kolkretsloppet, utan också för att förbättra kolinlagring, vattenkvalitet och den biologiska mångfalden, säger Charlotte Grasset.
Forskarna konstaterar dock att mycket arbete återstår för att förstå sjöars och stränders roll i kolkretsloppet.
Vetenskaplig artikel:
Contribution of lake littoral zones to the continental carbon budget, Nature Geoscience.
