Mätningar i Ljungan, Umeälven och Luleälven har fått forskare att höja på ögonbrynen. De upptäckte nämligen att syrenivåerna i delar av de reglerade älvarna var oväntat låga.
Syre är grunden till allt liv, även under vattenytan. I en fors är vattnet turbulent, det virvlar runt och fyller älven med syre.
Forskare vid SLU och Umeå universitet har nu studerat syrenivåerna i reglerade älvar, där forsar och fallhöjder används av kraftverken för att utvinna energi. Genom att placera ut 50 mätinstrument, loggrar, på olika djup i Ljungan, Umeälven och Luleälven kunde forskarna mäta syrenivån varje timme. Resultatet var oväntat.
– Vi blev jätteförvånade. Vi förväntade oss att se en påverkan på syrenivåerna men inte att problemet skulle vara så stort och att vi skulle hitta områden där syret var förbrukat, säger Åsa Widén, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skillnad mot andra älvar
Studien visar påverkan på syret i alla tre älvar. Forskarna jämförde med syrenivåerna i oreglerade älvar och skillnaden var tydlig. I de oreglerade älvarna var nivåerna opåverkade.
Forskarna har inte fastställt orsakerna, men de tror att syrebristen i Ljungan, Umeälven och Luleälven handlar om en kombination av reglering, industriell påverkan och klimatförändringar.
– Utan den turbulenta, rytande forsen minskar syret i vattnet. Men syrenivåerna påverkas även av vattentemperaturen. Är det kallt i vattnet är det inget problem, men klimatförändringarna har inneburit varmare vatten och det gör att syret minskar, säger Åsa Widén.
En annan sak som påverkar syrenivån i de reglerade älvarna är rester från gamla träindustrier, till exempel fiberbankar i vattnet. Nedbrytningsprocessen av fiberbankarna kräver mycket syre.
Växter och djur påverkas
Livet under ytan drabbas av syrebristen på olika sätt.
– Allt levande, fiskar, insekter och växter behöver syre. Fiskar kan simma bort från syrefattiga områden men deras livsutrymme krymper. Rommen de lägger behöver syre för att utvecklas, säger Åsa Widén, som planerar fler studier om vad syrebristen innebär.
Syre är en parameter som lyfts fram för att visa vilken kemisk kvalitet ett vattendrag har. Syrenivån påverkar vilken kemisk status ett vattendrag anses ha enligt EU:s vattendirektiv.
– I norra Sverige har man tidigare trott att syrenivåerna inte påverkats så mycket av kraftverken eftersom det är kallare vatten här. Det är rimligt att anta att problemen kan vara större i södra delarna av landet. Vi behöver mer kunskap om vilka vattendrag som kan vara påverkade, djupstudera och kartlägga varför. Det är komplext. Genom att förstå problemet kan vi utveckla lösningar, säger Åsa Widén.
Studien har ännu inte publicerats, men berörda länsstyrelser, vattenmyndigheter och verksamhetsutövare har informerats om resultaten.
Mer om forskningen
Forskarna har kartlagt fallhöjd och strömmande habitat i reglerade vattendrag. Mätningarna av syrenivåerna, som genomfördes 2023 och 2024, är en del i kartläggningen. Studien ingår i forskningsprojektet EkoFall.
Målet med projektet är att se var restaureringsinsatser ger bäst resultat. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Studien kommer att publiceras under 2025.
