I Sverige finns en metod som enligt forskningen är bra vad gäller att hjälpa människor med funktionsnedsättning att hitta och behålla jobb. Men inte alla får denna hjälp. Och kvinnorna får sämre hjälp än männen, enligt en ny avhandling från Örebro universitet.
Metoden, eller “insatsen” som man ibland säger, kallas “suppported employment”. Man skulle kunna översätta det till “understödd anställning”. Trots att metoden inte har ett svenskt namn används den på många håll i Sverige för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att hitta och behålla jobb.
Vanliga funktionsnedsättningar i sammanhanget är autism och adhd, psykisk ohälsa eller intellektuell funktionsnedsättning.
Hjälp från början
Metoden går ut på att en arbetssökande med funktionsnedsättning får hjälp av en vägledare, till exempel en särskild vägledare på Arbetsförmedlingen, att söka ett jobb som matchar egna intressen och kompetens. Vid ”napp” på en arbetsplats får personen och arbetsgivaren kontinuerlig hjälp så att arbetet ska fungera så bra som möjligt för alla – se mer i faktarutan nedan.
– Det har gjorts studier som visar att den här insatsen är effektivare än andra insatser som till exempel Arbetsförmedlingen erbjuder, säger Ingrid Witte, socionom och nyligen disputerad forskare vid Örebro universitet.
Lätt att missa hjälpen
Hennes avhandling i ämnet pekar dock på problem, enligt ett pressmeddelande från Örebro universitet. Ett är att det kan dröja lång tid innan personer med funktionsnedsättning ens får reda på att denna möjlighet finns. Att få jobbstödet kan handla om ren tur. Avhandlingen visar också att kvinnor i lägre utsträckning får stödet.
– Och när kvinnorna väl får tillgång till insatsen har de ofta sämre psykisk hälsa än männen, säger Ingrid Witte.
– Det beror på att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet, medan män i regel diagnosticeras som barn.
Ingrid Witte ger ett exempel: Vid gymnasiets slut är det inte ovanligt att ungdomar med funktionsnedsättning får stöd via skolan i processen att hitta ett arbete.
– Man sitter på möten i skolan och gör någon form av planering framåt. Redan där ser vi att det blir könsskillnader. Unga män med autism, till exempel, har kanske redan fått sin diagnos vid det laget, så de kan få den här hjälpen. Men unga kvinnor missar stödet eftersom de ännu inte fått diagnos. Kvinnorna kan gå runt i flera år och vara sjukskrivna, må dåligt och vara arbetslösa innan någon förstår att de kanske borde utredas för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, säger Ingrid Witte.
Familjeansvar slukar energi
Kvinnor med funktionsnedsättning tar dessutom ofta större ansvar för hem och familj än vad män med funktionsnedsättning gör. Det innebär att kvinnor i regel har mindre energi att lägga på rehabilitering och en fungerande återgång till arbetslivet.
– För kvinnor som får del av den här typen av insatser tidigt i arbetslivet och inte har en ansträngande familjesituation såg vi inga skillnader i utfallet av insatsen mellan kvinnor och män. Det tyder på att det är livssituationen som är mer avgörande än personens kön, säger Ingrid Witte i pressmeddelandet från Örebro universitet.
Viktigt med lika villkor
Hon säger att förhoppningen är att hennes avhandling ska leda till mer likvärdiga villkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning vad gäller stöd att komma in i arbetslivet.
– Alla som vill och kan arbeta ska få möjlighet att göra det. Det är grundläggande i vårt välfärdssystem och en vinst både för samhället och för enskilda människor.
Text: Lisen Forsberg
Konkret jobb-hjälp
”Supported employment” som nämns i denna text har inget svenskt namn, men används på många håll i Sverige för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att hitta ett jobb som passar dem och sedan, förhoppningsvis, behålla jobbet och få en varaktig anställning.
Hjälp enligt denna insats ges till såväl arbetstagaren som arbetsgivaren. Konkret kan det handla om att arbetsgivaren får stöd i att göra väldigt tydliga scheman så att den som arbetar vet vad han eller hon ska göra om dagarna, och i vilken ordning. Hjälpen kan också vara tips kring det sociala på arbetsplatsen, till den som jobbar. Ett exempel är hur man kan tänka och göra när det är dags för fika. För en del med autism kan sådana stunder ta mycket energi eftersom man är osäker på vad som förväntas av en eller hur man småpratar.
Hjälpen till arbetstagaren och arbetsgivaren i “supported employment” kan pågå under lång tid. Stödet ges bland annat genom personliga besök och avstämningar på arbetsplatsen. Den som ger stödet kan exempelvis vara en särskild vägledare på Arbetsförmedlingen eller någon från kommunens LSS-verksamhet (LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Arbetsgivarna som deltar får till en början ofta lönebidrag.
Forskning från Sverige och andra länder tyder på att ”supported employment” ger bättre effekt än andra insatser som till exempel Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Fler verkar få jobb. Forskning från andra länder har visat på positiva långtidseffekter, men det är oklart vilka långtidseffekterna är i Sverige.
Källa: Ingrid Witte, Örebro universitet.
Avhandling:
A gender perspective on Supported Employment – Does gender influence access, process, and employment outcomes?, Ingrid Witte, Örebro universitet.
