Elbehandling av gravida med psykisk sjukdom tycks ge god effekt

Forskare vid Lunds och Örebro universitet har i en studie undersökt effekterna av elbehandling vid allvarlig psykisk sjukdom under graviditet. Det kan till exempel handla om djup depression med svår ångest, ibland kopplat till bipolär sjukdom. Det kan också röra sig om psykotiska tillstånd där konsekvenserna för den gravida kvinnan och fostret, och senare modern och barnet, riskerar att bli allvarliga.

För att undersöka symtomförbättring, säkerhet och biverkningar vid elbehandling av gravida studerade forskarna en grupp på 95 kvinnor som genomgått elbehandling under totalt 97 graviditeter.

Studien gjordes på data från ett nationellt elbehandlingsregister, ECT-registret, under åren 2008-2021. De gravida matchades efter diagnos, medicinering och ålder. Forskarna jämförde resultaten med en grupp gravida som vårdats på psykiatriska avdelningar för liknande tillstånd men inte fått elbehandling. Forskarna jämförde också med icke-gravida som fått elbehandling samt jämförde med andra graviditeter hos de gravida som i den aktuella studien fått elbehandling.

Tre fjärdedelar fick förbättring

Av de kvinnor som fick elbehandling under graviditeten, i studien, upplevde cirka tre fjärdedelar en symtomlindring en vecka efter behandlingen.

– Det liknar resultaten i den grupp icke-gravida kvinnor som fick elbehandling. Den är alltså lika effektiv vid graviditet, säger Pouya Movahed, överläkare och forskare vid Lunds universitet.

Det finns en risk att elbehandling leder till minnesbesvär och huvudvärk. Besvären tycks vara desamma oavsett om patienten är gravid eller inte.

Fler för tidigt födda

Bland de elbehandlade gravida i studien fanns en högre förekomst av för tidig födsel, igångsatta förlossningar, kejsarsnitt och nyfödda som var i något sämre skick vid födseln enligt den så kallade Apgar-skalan. För tidig födsel innebär avsevärda risker, men att några fler bebisar föddes för tidigt i elbehandlingsgruppen har förmodligen inte med själva elbehandlingen att göra, tror forskarna.

– Vi såg inga tydliga skillnader i risk när vi jämförde kvinnorna som fått ECT och drabbats av prematur förlossning, då vi jämförde dem med sig själv vid en tidigare eller senare graviditet då de inte elbehandlades för sin psykiatriska sjukdom, säger Pouya Movahed.

Att fler bebisar i elbehandlingsgruppen föddes för tidigt är dock oroande och något som sjukvården bör ha i bakhuvudet när elbehandling ges, menar forskarna. De skriver i studien att vårdpersonal måste vara mycket medveten om att de arbetar med en väldigt såbar patientgrupp med hög risk för graviditetsrelaterade komplikationer.

Viktigt väga nytta och risk

– Man behöver också överväga risken att inte behandla den gravida kvinnan med allvarligt psykiatriskt tillstånd, eftersom det skulle kunna leda till ännu sämre utfall. Resultaten visar att ECT är en effektiv och snabb behandling som trots viss risk för biverkningar kan vara livsförändrande och därmed ett alternativ att överväga för denna patientgrupp, säger Pouya Movahed.

I den aktuella studien mättes mående och symtom vid en vecka efter behandling. Forskarna har inte studerat hur länge effekten varar.

– Elbehandling behandlar det akuta depressiva eller psykotiska tillståndet. Dessa tillstånd, till exempel depression, har tyvärr en tendens att komma tillbaka. Men man kan med olika åtgärder som mediciner och terapi minska risken för att man blir sjuk igen, säger Pouya Movahed.

Varför kan elbehandling vara ett alternativ, vid graviditet?

– Det är dels för att läkemedel kan innebära en ännu högre risk och dels för att tar för lång tid för dem att ”kicka in”. Det handlar om att tiden runt födseln och graviditeten är så skör och viktig, att det är superviktigt med förbättring inför att bebisen kommer. Det kan vara svårt att föreställa sig hur sjuka dessa mödrar kan vara.

Text: Lunds universitet och forskning.se

Läs också: Medicin mot adhd – hur påverkar den kroppen?

Vetenskaplig artikel:

Safety of and response to electroconvulsive therapy during pregnancy: Results from population-based nationwide registries, Acta Psychiatrica Scandinavica.

Kontakt:

Pouya Movahed Rad, överläkare samt forskare vid Enheten för psykiatrisk neuromodulering, Lunds universitet
pouya.movahed_rad@med.lu.se