Svenska skogar myllrar av osynliga svampar

Det är känt att dna-teknik kan bidra till att lösa ouppklarade brott, men även i skogen är tekniken till stor hjälp.

Sedan 2015 pågår en nationell så kallad kartering av svampar i svensk skogsmark. Resultatet visar att det finns långt fler svampar – som vi inte kan se – nere i jorden än man tidigare trott. Många vanliga och betydelsefulla mykorrhizasvampar växer utan att visa sig.

– Vi har lärt oss att det är betydligt fler svampar i marken än vi trodde. Många av arterna vi ser utgör egentligen bara en mindre mängd av svamparna i marken, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Mycel växer året runt

Tidigare baserades mycket av vad vi visste om skogens svampar på inventeringar av fruktkroppar, men många svampar saknar fruktkroppar. De är också bara synliga en kort period av året medan mycel i marken växer året runt.

Med en dna-analys av jord kan mycel av alla marksvampar upptäckas när som helst. Resultaten matchas sedan mot ett register med kända arter.

Kartläggning hjälper forskare

Enligt Anders Dahlberg är den stora nyttan med karteringen att den kostnadseffektivt och storskaligt ger ny information om svampars mångfald och förekomster. Det här är något som kan nyttjas inom forskning och för miljöövervakning.

– På liknande sätt som vi lär oss mer och mer om mikrober i våra magar och hur de påverkar oss, börjar vi förstå mer om svamparnas betydelser och roller i naturen. Till exempel vet vi nu att där en viss grupp spindelskivlingar förekommer är kolinlagringen i marken runt 30 procent lägre, säger Anders Dahlberg.

Jordproverna som undersöks samlas in på Markinventeringen och Riksskogstaxeringens fasta provytor. Samordningen innebär att svampresultaten kan kombineras och analyseras med all data som samlas in om skog- och markförhållanden.

Kontakt:

Anders Dahlberg, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Sveriges lantbruksuniversitet, anders.dahlberg@slu.se