Nejlikbrosking, Marasmius oreades.
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En svamps genetiska variation skapas mest i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation.

Markus Hiltunen från Uppsala universitet och hans forskarkollegor drog nytta av sättet som häxringen växer, för att undersöka genetisk variation i svampar. Häxringar är särskilt bra för sådana studier, eftersom det lätt går att skilja på olika individer av svampen. Varje individ är en ny häxring. Då går det enkelt att jämföra fruktkroppar från olika delar av en häxring, för att studera skillnader i arvsmassan som kommer från mutationer under tillväxten av en enskild individ.

Bilden visar hur en häxring av svampen nejlikbroskskivling växer i en gräsmatta.
Häxringen av nejlikbrosking på Berthåga kyrkogård i Uppsala som forskarna studerade för projektet var ungefär 12 år gammal och 6 meter i diameter när data samlades in 2017. Fyra år senare mätte den strax över 8 meter.

Svampen nejlikbrosking bildar ”häxringar” i gräsmattor. De är mycket vanliga i svenska trädgårdar, parker, golfbanor med mera. I folktron är en häxring spåren efter älvornas dans, men numera vet vi att den bildas av att en svamps underjordiska mycel gradvis växer utåt samtidigt som det dör i mitten. När svampen växer bildas ett ringmönster av mörkare gräs ovanför jordytan, som är lätt att se och känna igen. Under säsong bildas fruktkroppar (det vi ser sticka upp från marken och kallar svampar) längs ringens kant.

Större genetisk variation genom svampens sporer

Genom att ta prover från fruktkropparna i en häxring kunde forskarna visa att den mesta nya genetiska variationen skapas i svampsporerna, som är relativt kortlivade, till skillnad från det långlivade mycelet.

– Resultaten påverkar vår bild av hur och framför allt när, ny genetisk variation skapas inom populationer av svampar – en viktig pusselbit för att kartlägga evolutionens planlösa resa, säger Markus Hiltunen, forskare vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig artikel:

Stage-specific transposon activity in the life cycle of the fairy-ring mushroom Marasmius oreades , Hiltunen, M., Ament-Velásquez, S.L., Ryberg, M., and Johannesson, H. (2022). Proceedings of the National Academy of Sciences.

Kontakt:

Markus Hiltunen, institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet,  markus.hiltunen@ebc.uu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera