Stressade tallar kan drabbas av svampsjukdom

Diplodiasjuka är en allvarlig sjukdom hos barrträd. Den finns på många platser i världen och numera även i Sverige.

Sjukdomen drabbar främst tallträd och orsakas av svampen Diplodia sapinea och märks genom att skott dör i den övre delen av kronan. Dessutom bildas stamsår och veden blir blåfärgad.

Men svampen kan också finnas i trädet utan att orsaka synliga skador. Sjukdomen kan då bryta ut senare om värdträden är stressade av torka, värme eller mekaniska skador.

Tallen mottaglig för sjukdomen

Tall är ett av de trädslag som är mest mottagliga för sjukdomen och i Sverige står tallen för 40 procent av den totala skogsarealen. Enligt forskarna är det därför oroande att diplodiasjuka har noterats på flera platser i landet.

En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu tagit ett större grepp om sjukdomen för att få mer kunskap om hur den har etablerat sig och spridits i Sverige.

– Det första utbrottet i Sverige upptäcktes 2016 mellan Odensala och Märsta. Efter torkan på Gotland 2018 såg vi stora tallområden med allvarlig kronutglesning. Här kom vi fram till att Diplodia sapinea bidrog till tallarnas kronutglesning, men att torka är den troliga orsaken till att sjukdomen utvecklas, säger SLU-forskaren Laura Brodde som skrivit avhandlingen.

Varma temperaturer en bidragande orsak

En bidragande faktor till utbrott av tallsjukdomen i Sverige har varit klimatet. En analys av vädret under de tio åren som ledde fram till det första kända storskaliga utbrottet i ett svenskt tallbestånd, visar att varma temperaturer i juni och maj gynnade angrepp i beståndet.

– Vi upptäckte dessutom att flera av de genetiska individer av Diplodia sapinea som orsakade utbrottet 2016 redan fanns i Sverige ett par år innan vi upptäckte det storskaliga utbrottet. De var genetiskt lika andra grupper av D. sapinea i Europa, vilket tyder på att vi inte hittat en ny, mer aggressiv form av skadesvampen i Sverige, säger Laura Brodde.

Sjuka tallar följdes på Gotland

Hon följde de sjuka tallarna på Gotland i två år efter utbrottet 2018. Under den här perioden återhämtade de flesta träden sig och satte nya skott – även träd som var mycket hårt drabbade av svampen. Torka i kombination med växtplatsen och de enskilda tallarnas motståndskraft var sannolikt avgörande för utbrottet av diplodiasjukan.

– I den här studien använde vi även molekylärbiologiska metoder för att mäta tillväxten av Diplodia inuti tallarna. I tallar med symptom på diplodiasjukan fanns mycket Diplodia, men vi hittade även små mängder av svampen i tallar som såg friska ut.

Sporer sprids med vind och nederbörd

Diplodia sprids via sporer från fruktkroppar som kan finnas på angripna kottar, döda kvistar och barr. Genom att titta på sporspridningsmönster såg Laura Brodde att sporerna kan spridas relativt korta avstånd med vinden och även med hjälp av nederbörd.

– Jag tittade också på vilka svampsamhällen som fanns i friska och sjuka tallar. Fyra svamparter hittades specifik i frisk tallvävnad, även i frisk vävnad från grenar med tydliga symptom av diplodiasjukan. Det skulle kunna betyda att det finns svampar som kan skydda mot Diplodia. Här kan det finnas en möjlighet till att utveckla biologiska bekämpningmetoder mot sjukdomen.

I ett annat experiment utvecklades ett snabbt och enkelt sätt att producera sporer under laboratorieförhållanden, något som kommer att underlätta framtida forskning om sjukdomen.

– För att skydda skogen mot stressrelaterade skogssjukdomar i samband med klimatförändringarna är det viktigt att vi forskar kring diplodiasjukan och andra sjukdomar som gynnas när träden stressas, säger Laura Brodde.

Avhandling:

Diplodia tip blight affecting Scots pine. Factors determining infection and spread in Swedish forests, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Laura Brodde, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, laura.brodde@slu.se