Landsväg, sedd från passagerarsidan i bil, närmast syns bilens sidofönster samt sidospegeln.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vissa måste få fortsätta köra bil som de alltid gjort, annars är det orättvist. Ungefär så lyder argument ofta när politiker diskuterar omställningen till ett fossilfritt samhälle ur rättvisesynvinkel. Och det är inte särskilt konstruktivt. Det menar SLU-forskare som har synat riksdagsdebatter.

Att omställningen till ett samhälle utan fossila bränslen ska ske “rättvist” har lyfts fram i flera år. Det betonas också av Klimatpolitiska rådet i dess senaste rapport, där tidigare och nuvarande regering kritiseras för att omställningen går för långsamt.

– Samtidigt visar vår studie att diskussionen om en rättvis omställning domineras av infrastrukturfrågor, där rätten till bilburen mobilitet för den enskilda lyfts fram, säger Anke Fischer, professor vid SLU.

Stad ställs mot land

Partierna, enligt forskarnas studie, kopplar i riksdagsdebatter ofta transportfrågan till landsbygden och till landsbygdsbors rätt till att köra bil.

Liten landsväg och stuga täckta i snö, skog runtom.
Bild: Anne Nygård, Unsplash.

Argumenten kan handla om att den enskilda inte ska behöva ändra sitt sätt att leva för att möjliggöra en omställning. Debatterna utvecklas ofta så att politiker lyfter fram enskilda exempel på människor som skulle drabbas av exempelvis en höjd bränsleskatt, eller reduktionsplikt på drivmedel.

Frågan om en rättvis omställning knyts därmed till en etablerad konfliktyta mellan stad och land, menar Anke Fischer.

– Det är fullt förståeligt att man månar om sina väljare och deras vardag. Men vi menar att en rättvis omställning måste betraktas ur ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv som väger in de effekter omställningen kommer innebära längre fram och för framtida generationer.

Föga konstruktiv debatt

I debatter reduceras alltså diskussionen ofta till att handla om hur man ska kunna behålla det rådande läget för enskilda väljargrupper, som då ställs emot varandra. Debatten om en rättvis omställning blir ett slags retorisk dragkamp om olika grupper, menar forskarna – istället för att handla om vilka strukturella förändringar som kan gynna fler, på sikt.

Den aktuella studien baseras på riksdagsdebatter från förra mandatperioden, men Anke Fischer menar att forskningsresultaten är minst lika relevanta nu.

– När rättvisa reduceras till att handla om att skydda den enskildes intressen så går den moraliska tyngd begreppet har – som en generell princip som gäller för alla – förlorad. Dessutom riskerar en debatt som handlar främst om detaljer kring enskilda förslag att vända uppmärksamheten från de stora samhällsförändringar som vi står inför.

Läs också: Låg kvalitet på klimatdebatten, enligt forskare
När blir det grönt att flyga igen?

Rapport:

Den vetenskapliga artikel som ligger till grund för de ovan nämnda resultaten har sammanställts i en så kallad policy brief, med tre rekommendationer till riksdagspolitiker om hur en mer konstruktiv diskussion kan föras kring rättviseaspekter av omställningen: Stoppar rättviseargument Sveriges omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle? En analys av politiska debatter.

Kontakt:

Anke Fischer, professor vid Institutionen för stad och land, SLU
anke.fischer@slu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera