Artikel från Uppsala universitet

Barn med autism har redan som bebisar en annorlunda aktivitet i hjärnan när de tittar på mönster och saker som rör sig. Kunskap om skillnaden kan leda till bättre förståelse av den tidiga utvecklingen vid autism.

Autism kännetecknas av utmaningar med social kommunikation tillsammans med begränsade och repetitiva inslag i beteende och intressen. Men forskning visar att personer med autism också har annorlunda uppfattning och reaktion på olika stimuli.

Studier har även visat ett samband mellan autism och svårigheter att uppfatta helheter i visuella rörelsemönster, till exempel när en flock fåglar bildar en gemensam rörelse i skyn. Förmåga att integrera rörelsesignaler till en övergripande gestalt är viktigt för en korrekt uppfattning av hur objekt och ytor rör sig i förhållande till den som tittar.

Bebisar tittade på rörelser och mönster

I en ny studie har forskare undersökt hjärnans aktivitet hos fem månader gamla spädbarn som tittade på olika typer av visuell information. Barnen undersöktes med EEG-teknik som registrerar svaga elektriska signaler som skapas naturligt i hjärnbarken när vi bearbetar information.

Forskarna mätte både hur hjärnan reagerade på enkla visuella ljusförändringar, till exempel ett streck som ändrar riktning. Barnen fick också se mer komplexa mönster där förmågan att se helheter sattes på prov.

Hjärnaktivitet skiljer sig

Resultatet visar att spädbarn som senare, vid tre års ålder, uppvisade många av de klassiska symtomen på autism hade annorlunda hjärnaktivitet när komplexa rörelsemönster visades på skärmen.

Enligt forskarna antyder detta att hjärnan hos autistiska personer bearbetar visuell rörelse på ett annorlunda sätt redan från tidig spädbarnsålder. Enklare visuella förändringar gav däremot en tydlig och liknande respons i alla barns hjärnbark.

– Att vi ser denna skillnad flera år innan symptomen på autism utvecklas är helt nytt, och bidrar till vår förståelse av hur den tidiga utvecklingen ser ut vid autism. Autism har en stark ärftlig komponent, och det är troligt att de skillnader vi ser i visuell perception i spädbarnsåldern har med genetiska skillnader att göra, säger Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Hur barnen själva upplever rörelser går bara att gissa sig till, menar han.

– Men med tanke på resultaten, och tidigare studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och upplevelse hos vuxna med diagnos, är det närliggande att tro att de upplever visuell rörelse på ett annorlunda sätt. Det är även möjligt att detta fynd hänger ihop med perception av komplex social rörelse, så som tolkning av ansiktsuttryck. Det är något vi vill undersöka i kommande studier.

Kunskap om tidig utveckling av autism

I studien ingick även en kontrollgrupp med över 400 spädbarn. Det innebär att forskarna hade bra kunskap om hur barns hjärnor vanligtvis reagerar på dessa stimuli.

– Idag kan inte autism diagnosticeras med bra träffsäkerhet förrän vid cirka 2-3 års ålder, men vi hoppas att med mer kunskap om den tidiga utvecklingen så kan vi i framtiden göra dessa bedömningar tidigare.

Det skulle kunna underlätta för familjer att få stöd och förhoppningsvis individanpassad träning tidigare, menar Terje Falck-Ytter.

– Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i EEG-mätningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Terje Falck-Ytter.

Studie:

Global motion processing in infants’ visual cortex and the emergence of autism, Communications Biology.

Kontakt:

Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, terje.falck-ytter@psyk.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera