Tät dimma i Indien
Trafikanter i Dehli, Indien.
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Skattelättnader för fossila bränslen är vanliga i utvecklingsländer, och slopade subventioner möter motstånd. Men människors attityder kan ändras om politiska förslag visar att pengarna i stället kan användas till investeringar för ökad välfärd.

Världens länder har enats om att ta ett gemensamt ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Allt fler har också infört, eller överväger att införa, beskattning av koldioxid.

Samtidigt hade 51 länder enbart under 2021 skattelättnader i form av subventioner av fossila bränslen. Kostnaden var 697 miljarder dollar, vilket innebär en fördubbling jämfört med föregående år. Det är tre gånger mer pengar än vad som behövs för att bekämpa extrem fattigdom globalt varje år.

– En av de absolut viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är att ta bort subventionerna på fossila bränslen. De uppmuntrar till ökad produktion och konsumtion av fossila bränslen och motverkar möjligheterna till effektiv koldioxidprissättning, säger Niklas Harring, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och fortsätter:

– Samtidigt skulle slopade subventioner frigöra offentliga medel som i stället kan användas till investeringar i social och ekonomisk utveckling, i synnerhet i utvecklingsländer.

Stora subventioner i utvecklingsländer

Många av de länder som subventionerar konsumtionen av fossila bränslen är just utvecklingsländer. Att ta bort subventioner på till exempel kol, gas och olja skulle innebära stora prisökningar för både företag och privatkonsumenter.

I en studie har forskare jämfört människors attityder till klimatpolitiska styrmedel i Ecuador, Egypten, Indien, Indonesien och Mexiko. Detta är några av de länder som i dag subventionerar sin produktion och konsumtion av fossila bränslen allra mest.

– En omställning mot ett fossilfritt samhälle är en stor utmaning i många utvecklingsländer, och höjda bränslepriser riskerar att drabba de mest utsatta människorna hårdast. Den politiska genomförbarheten av att ta bort subventioner på fossila bränslen beror i hög grad på i vilken utsträckning medborgarna accepterar en sådan förändring, och det är något som vår studie är först med att undersöka, säger Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Förslag möter motstånd

I studien, där närmare 7 000 individer deltog, studerade forskarna bland annat skillnader i attityder mellan införande av inhemsk koldioxidskatt och förslaget om att ta bort subventioner på fossila bränslen.

– Deltagarna var lika mycket emot beskattning av koldioxid som avskaffande av subventioner på fossila bränslen, säger Niklas Harring.

Fabrik med utsläpp
Omställning mot ett fossilfritt samhälle är en stor utmaning i många utvecklingsländer.

Utformningen av politiska förslag viktig

Forskarna undersökte om deltagarnas attityder till avskaffande av subventioner på privat konsumtion av fossila bränslen påverkades om de samtidigt fick information om så kallad intäktsanvändning.

De formulerade ett politiskt förslag om slopade subventioner på fossila bränslen som kombinerades med exempel på olika investeringar som skulle kunna göras med pengarna i stället. Det rörde sig om investeringar för att öka välfärden och inkomstskattesänkningar, men också investeringar i klimatanpassningsåtgärder och kontantöverföring till de fattigaste och mest drabbade hushållen.

– Deltagarna som fick preciserat för sig vart pengarna skulle gå visade sig vara mer positiva till förslaget än de deltagare som inte fick intäktsanvändningen preciserad. Klimatanpassningar var det som ökade stödet för borttagna bränslesubventioner mest i Mexiko och Ecuador, medan detta förslag inte ökade stödet i exempelvis Egypten.

Beslutsfattare måste ta hänsyn till skillnader

Resultaten indikerar att beslutsfattare bör ta hänsyn till skillnader mellan olika länder när de utformar politiska förslag.

– För oss är det av stort intresse att förstå varför vissa politiska förslag möter motstånd bland medborgarna men inte andra, men också att bättre förstå hur utformningen av policys kan bidra till att påverka människors klimatpolitiska attityder. Vår studie visar att även designen av politiska förslag kan spela roll, säger Sverker Carlsson Jagers.

Studien har gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, Luleå tekniska universitet och University of Delaware.

Studie:

Cross-national analysis of attitudes towards fossil fuel subsidy removal,, Nature Climate Change.

Kontakt:

Niklas Harring, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet, niklas.harring@pol.gu.se

Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sverker.jagers@pol.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera