Sjuksköterska tar ett blodprov från en ven
T-celler tas från patientens blod och modifieras i ett särskilt laboratorium. CAR-T-cellerna ges därefter till patienten som en transfusion.
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare undersöker om en viss typ av immunterapi kan fungera som behandling för äggstockscancer. En studie där möss har behandlats med CAR-T-celler visar lovande resultat.

CAR-T-cellbehandling är en relativt ny typ av immunterapi. Den innebär att en viss typ av immunceller, T-celler, tas från en patients blod och skickas till ett laboratorium. Där förses T-cellerna med en ny gen som specifikt attackerar en molekyl, ”chimeric antigen receptor”, CAR som sitter på cancercellerna.

När T-cellerna förs tillbaka i kroppen är de aggressivare och attackerar cancercellerna ungefär som målstyrda robotar.

– Denna behandling existerar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om vi kan använda metoden för att behandla äggstockscancer. Kvinnor med äggstockscancer har trots många förbättringar av behandlingen fortsatt en dålig prognos, säger Isabelle Magalhaes, docent vid Karolinska institutet.

Sämre effekt vid tumörer

Fram till nu har CAR-T-behandling visat sig fungera dåligt för cancertyper som ger upphov till tumörer.

– Tumörer förekommer ofta i en negativ miljö för T-celler, bland annat på grund av att syrenivån är låg. Detta kan leda till en inaktivering av attackerande T-celler och därmed sämre behandlingseffekt. Därför ville vi undersöka om det ändå skulle fungera, säger Jonas Mattsson, gästprofessor vid Karolinska institutet.

På många äggstockstumörer finns så kallat mesotelinprotein. Forskarna ville i en studie testa tre typer av CAR-molekyler programmerade att angripa just det proteinet.

Äggstockscancerceller i provrör utsattes för de programmerade CAR-T-cellerna vid upprepade tillfällen. Dessutom gjordes flera försök på möss.

Möss med cancer botades

Alla tre CAR-T-celler förlängde signifikant livet på mössen med cancer, jämfört med möss i en kontrollgrupp. Men en av de tre CAR-T-typerna, så kallade M1xx CAR-T-celler, hade överlägsen effekt. Mössen som blev injicerade med den molekylen minskade sina tumörer och levde ännu längre än de andra mössen. Flera av mössen blev till och med botade.

– Hos flera möss fanns inga tumörceller kvar som vi kunde detektera och effekten höll i sig drygt tre månader efter att behandlingen startade. Detta ger evidens för att immunterapi där CAR-T-celler angriper mesotelinproteinet är en lovande behandling för äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.

Forskarna hoppas att fyndet att bana väg för en klinisk studie, det vill säga en studie som görs på människor.

– Vårt mål är att förutsäga de optimala förhållandena för att producera CAR-T-celler för att de ska kunna infiltrera och bekämpa tumören och överleva i kroppen hos kvinnor med äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.

Vetenskaplig studie:

Tuned activation of MSLN-CAR T cells induces superior anti-tumor responses in ovarian cancer models, , Journal for ImmunoTherapy of Cancer.

Kontakt:

Jonas Mattsson, gästprofessor vid institutionen för onkologi och patologi på Karolinska institutet, jonas.mattsson@ki.se

Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkologi och patologi, Karolinska institutet, isabelle.magalhaes@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera