21 november 2022

Äldreboendets ägarform kan påverka hur personalen mår

Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Pris eller kvalitet? Svenska kommuner upphandlar äldrevård på väldigt olika vis. Och de som jobbar på icke vinstdrivande äldreboenden tenderar att känna sig tryggare på jobbet jämfört med andra. Det framgår av forskning från Högskolan i Gävle.

Forskarna har undersökt 17 studier från Europa, USA, Israel och Taiwan och ser större tendenser till stress hos vårdpersonal i äldreboenden som är vinstdrivande, i jämförelse med andra ägarformer.

– Vi såg också ett större förtroende för organisationen hos personalen i icke vinstdrivna boenden, samt en större vilja vara kvar både inom yrket och på arbetsplatsen, säger Tomas Lindmark, doktorand vid Högskolan i Gävle.

Ofta lägre personaltäthet

Tidigare studier, framför allt från USA, har visat att det ofta finns en lägre personaltäthet vid vinstdrivna äldreboenden.

– Då cirka 80 procent av kostnaden för ett äldreboende är personalkostnader är det den man behöver dra ner på för att göra vinst. Och med mindre personal finns risk för ökade arbetskrav, mindre tid, mer stress och flera arbetsuppgifter.

Dock går det inte att utifrån detta dra några tvärsäkra slutsatser om svenska förhållanden, säger Tomas Lindmark.

– Det var en del blandade resultat gällande ägarskap och studierna var främst från USA, som har ett helt annat välfärdssystem än i Norden. Så det behövs mer forskning för att veta hur det ser ut i Sverige för personalen.

Pris eller kvalitet – kommuner gör olika

Forskarna har också studerat hur tre kommuner i Sverige upphandlar särskilda boenden. De fann att det såg mycket olika ut. De större kommunerna upphandlade på kvalitet och de mindre kommunerna på pris.

Den kommun som gick på pris, där lägsta pris i princip vinner, hade gjort det ända sedan 1990-talet.

– Bara att det finns en skillnad är problematisk för ambitionen om jämlik omsorg i särskilt boende. När endast priset gäller finns risk att man drar ner på antalet anställda eller personalförutsättningarna. Det har också uttryckts att oavsett hur de presterat så blir det en ny upphandling, där lägst pris återigen vinner, säger Tomas Lindmark.

Samtidigt, menar han, finns risk för ojämlikhet även där fokus är på kvalitet. En kommun med lite bättre resurser kan ha högre kvalitetskrav då den ger de privata aktörerna bättre förutsättningar ekonomiskt för att kunna erbjuda det, medan dessa krav kan vara väldigt låga i en annan kommun.

Omsorgen är inte jämlik

En jämlik omsorg betyder att man ska bemötas av ett visst antal anställda och få personcentrerad omsorg – oavsett var man bor, säger Tomas Lindmark.

– Vissa forskare säger att den kommunala variationen är så stor att varje kommun nästan kan ses som en egen välfärdsstat i Sverige, att det gått så långt.

Äldreomsorgen kommer att behöva extremt mycket mer personal de närmaste 5-10 åren när 40-talisterna i ökad utsträckning behöver särskilt boende.

Tomas Lindmark undersöker nu hur chefer och personal på svenska boenden vill förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för att få fler att söka sig till yrket.