LKAB-gruva i snö
Gruv- och stålindustri i norra Sverige satsar stort på vätgas. Bild: Witext, Wikimedia commons.
Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Norra Sverige står inför en storsatsning på vätgas i gruv- och stålindustrin. En helt ny infrastruktur växer fram och vätgasledningar kommer att behövas, enligt ny forskning. Det handlar om vätgasledningar över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige.

Vätgas har pekats ut av EU som en nyckel för att nå klimatmålen till 2050. Det har även Energimyndigheten i Sverige gjort, i ett förslag till regeringen om en nationell strategi för vätgas.

Vätgas har använts av industrin i över hundra år och det finns idag ett antal korta vätgasledningar i Sverige, till exempel i Sandviken och Stenungsund. På andra håll i världen finns långa rörledningssystem i full drift för transport av vätgas.

I norra Sverige planeras för en storsatsning på vätgas. Det handlar om produktion, distribution, lagring och användning av förnybar vätgas i gruv- och stålindustrin.

Vätgas och klimatet

Enorma mängder vätgas kommer att behövas i Sverige när bland annat stålindustrin och företag som producerar sådant som bränsle och plast ska fasa ut fossila råvaror.

Denna vätgas behöver produceras hållbart. I första hand kommer produktionen ske med elektrolys, vilket innebär att man med hjälp av elektricitet spjälkar upp vatten i syre och vätgas.

Norrbottens behov av elektricitet för vätgasproduktion i denna omställning kommer motsvara närmare hälften av dagens elförbrukning i Sverige. Sverige går mot ett samlat el- och vätgassystem som hänger ihop. Vätgasledningar i kombination med elnät är troligen en effektiv lösning.

Källa: Johan Sandstedt, forskare vid RISE

Stora fördelar med vätgasledningar

En ny typ av infrastruktur växer då fram, visar en förstudie från bland annat Luleå tekniska universitet. Förstudien handlar om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige. Studien pekar på att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov.

– Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi, säger Cecilia Wallmark vid Luleå tekniska universitet.

– Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas.

Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark.

Många frågor kvar

Inte minst det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen med vätgasledningar och många frågor behöver besvaras framöver, konstaterar forskarna. Det handlar bland annat om nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i ett kallt klimat. Det handlar också om planeringsstöd för att bäst lokalisera vätgasledningar, samt frågor kring regelverket.

Ytterligare analyser behövs också, enligt forskarna, för att öka förståelsen för det helt nya energisystem som kan växa fram i norra Sverige och Finland där vätgasledningar förmodligen blir en central del.

Luckor i lagstiftningen

Idag finns stora luckor i lagstiftningen när det gäller att bygga upp en vätgasinfrastruktur i Sverige. Forskarna rekommenderar bland annat en mer grundlig utredning och utveckling av lagstiftningen kring vätgassystemet. De rekommenderar också att Sverige antar en nationell strategi för vätgas, baserad på Energimyndighetens förslag.

– När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt vid forskningsinstitutet RISE.

Bild: Witext, via Wikimedia commons, licens CC BY-SA 4.0

Kontakt:

Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Center for Hydrogen Energy Systems Sweden vid Luleå tekniska universitet
cecilia.wallmark@ltu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera