Unga män med högre inkomster och som överskattar sina finansiella kunskaper har lättare för att gå på finansiellt “skitsnack”. Äldre kvinnor med lägre inkomst – som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi – är inte lika mottagliga.
Bullshit, eller skitsnack på svenska, är ett begrepp som inom den akademiska världen har sin egen teoretiska forskning. Och intresset för bullshit-forskningen har ökat de senaste åren, inte minst bland forskare inom beteendevetenskap och psykologi.
– Vi är intresserade av finansiellt beslutsfattande. Just finansmarknaden och det som har med ekonomi att göra tycker många är svårbegripligt. Det förekommer mycket och många till synes imponerande termer, jargonger, slogans som man inte alltid till fullo begriper, säger Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalekonomi, vid Linköpings universitet.
Vad är skitsnack?
Skitsnack består oftast löst sammansatta ord som låter insiktsfullt och imponerande men som saknar betydelse. Skitsnack är inte nödvändigtvis falskt, utan snarare ett missledande sätt att kommunicera om ett ämne. Tidigare forskning har också visat att individer som i högre grad är mottagliga för bullshit är mindre analytiska och har lägre verbal intelligens. Dessa individer faller också offer för falska nyheter och stödjer ofta konspiratoriska idéer. Forskning har också visat att individer som är bra på att producera ”bullshit” både är och bedöms som mer intelligenta av andra.
– Förmågan att kunna identifiera och särskilja bullshit, men också förmågan att kunna producera bullshit är därför ofta viktiga framgångsfaktorer för individer i olika sammanhang. Inte minst i yrkeslivet, säger Gustav Tinghög.
Använde nobelpristagare i ekonomi
I en studie vid Linköpings universitet har forskarna haft fokus på finansiell ”bullshit”, det vill säga budskap med ekonomiska termer som egentligen är ren nonsens och trams.
Forskarna har utvecklat en ny mätskala där individer får bedöma meningsfullheten, dels i finansiella nonsensmeningar, dels i citat från nobelpristagare i ekonomi. Med hjälp av mätskalan kan forskarna bedöma konsumenternas förmåga att upptäcka och urskilja meningsfulla, ekonomiska budskap från finansiell bullshit.
I studien har forskarna även genomfört enkäter som inkluderar drygt tusen personer. I enkäterna har forskarna listat en rad ekonomiska påståenden som rör finansiella tjänster och produkter, till exempel investeringar och lån, samt allmän pengahantering. Dessa påståenden innehåller begrepp som kan uppfattas som imponerande, men som i realiteten är meningslösa och kan liknas med vilseledande marknadsföring. Deltagarna har fått ta ställning om påståendena är sanna eller falska.
Män mer sårbara
Resultatet visar att konsumenter som är särskilt sårbara för finansiellt skitsnack tycks vara unga män med hög inkomst och som överskattar sina kunskaper i ekonomi. De som är bra på att genomskåda finansiellt skitsnack är det motsatta: äldre kvinnor med lägre inkomst och som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi.
– Det är förstås ett övergripande resultat, vi ska inte måla upp att alla unga män faller för bullshit. Men en rimlig tolkning är att män bli mer imponerade av finansiella påståenden. Finansmarknaden är traditionellt en mansdominerad värld. Vi vet från tidigare studier att kvinnor generellt sett är lite mer oroliga för finansfrågor. Det bidrar sannolikt att de är mer uppmärksamma och kritiska till information inom det här området.
Mätskalan, som forskarna har utvecklat, visar också att man utifrån individers förmåga att genomskåda finansiellt skitsnack kan förutsäga individers ekonomiska välbefinnande och ekonomiska beteenden. Forskningen ger på så vis en förståelse för hur finansiell kommunikation påverkar konsumenternas beslutsfattande och hur nöjda de är med sin ekonomi.
– Det finns alltid ett värde i att förstå varför människor är människor, och varför vi beter oss som vi beter oss. Genom den här forskningen kan vi identifiera vilka grupper som är mer eller mindre sårbara för att förledas när det handlar om reklam och finansiell kommunikation, säger Gustav Tinghög.
Vetenskaplig artikel
Individual differences in susceptibility to financial bullshit. Publicerad i Journal of Behavioral and Experimental Finance.
Kontakt:
Gustav Tinghög, biträdande professor i nationelekonomi, gustav.tinghog@liu.se, Daniel Västfjäll, professor i psykologi, daniel.vastfjall@liu.se, Mario Kienzler, universitetslektor i industriell ekonomi, maria.kienzler@liu.se.
