Svår covid-19 kan öka risken för depression

Personer som varit sängliggande med covid-19 under minst en vecka har i högre utsträckning problem med ångest och depression efter infektionen, jämfört med covid-drabbade med lindrigare symtom eller friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder.

Resultaten tyder på att svårighetsgraden av den akuta infektionen kan påverka den psykiska hälsan på sikt.

– Det är svårt att säga vad detta samband kan bero på, men möjliga förklaringar kan vara en kombination av oro för långsiktiga hälsoeffekter och kvarvarande fysiska symtom som begränsar sociala kontakter och bidrar till en känsla av hjälplöshet, säger Anikó Lovik, postdoktor vid Karolinska institutet och en av studiens författare.

– Det är också möjligt att svår covid-19 sätter i gång inflammatoriska processer som tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa, fortsätter Anikó Lovik.

Stor studie om effekterna

Forskningsstudien är bland de första som undersökt långsiktiga psykiska symtom hos den allmänna befolkningen efter en covid-19-infektion. Tidigare forskning har mest fokuserat på psykisk hälsa hos inlagda patienter och haft kortare uppföljning efter diagnos.

I den aktuella studien ingår 250 000 personer från Sverige, Island, Danmark, Estland, Norge och Storbritannien. Cirka 10 000 hade diagnosen covid-19.

Deltagarna har i ett frågeformulär själva fått skatta sina symtom på depression, ångest, sömnsvårigheter och covid-relaterad stress. De fick också berätta hur länge de var sängliggande till följd av sjukdomen. Studiedeltagarna har följts i upp till 16 månader. Från Sverige medverkade 23 000 personer genom Karolinska institutets Omtanke2020-studie.

Symptombilden påverkade måendet

Resultatet visar att personer med bekräftad covid-19 rapporterade depression och dålig sömn i något högre utsträckning jämfört med dem som inte haft sjukdomen. Förekomsten av symtom varierade dock avsevärt beroende på hur allvarlig den akuta infektionen var.

Jämfört med personer utan covid-19 var förekomsten av ångest och depression lägre för individer med milda eller inga symtom, men cirka 40–60 procent högre för dem som blev sängliggande i en vecka eller mer, vilket var fallet för knappt en fjärdedel med diagnos. Sambanden sågs under hela uppföljningsperioden. Sverige följer trenden i andra länder.

– Det är möjligt att genomgången låg- eller asymtomatisk covid-19-infektion resulterar i en viss lättnad bland dessa individer som nu kan återgå till sina normala liv. Detta kan vara en av anledningarna till den lägre förekomsten av psykiska symtom som observerats i denna grupp jämfört med dem som fortfarande är oroliga för att bli smittade och därför undviker sociala interaktioner, säger Fang Fang, professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Bakomliggande faktorer kan påverka

Forskarna noterar att studien inte kan fastställa något orsakssamband. Det är möjligt att bakomliggande faktorer kan påverka kopplingen mellan covid-sjukdom och efterföljande psykisk ohälsa.

Förekomsten av tidigare psykiatriska diagnoser var till exempel marginellt högre hos personer som testat positivt för covid-19. Studiedeltagarna som haft sjukdomen var även yngre än dem utan diagnos. Trots att studien tar hänsyn till dessa skillnader i analyserna kan kvarvarande effekter finnas som påverkar resultaten.

Sammantaget belyser resultaten vikten av ytterligare studier på ämnet och klinisk övervakning av psykiska symtom bland patienter som drabbats hårt under den akuta fasen av covid-19.

Vetenskaplig studie

Acute COVID-19 severity and mental health morbidity trajectories in patient populations of six nations: an observational study, publicerad i The Lancet Public Health.

Kontakt

Fang Fang, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, fang.fang@ki.se