Kärlekens nya spelplan

På 20 år har dejtingplattformar radikalt ritat om kartan för hur och var vi kan träffa någon, både på kort och på lång sikt.

– Den stora förändringen, och en viktig anledning till att det har blivit så stort, är att nätdejting gör dejting mycket mer privat. Dejtingen flyttar in i hemmet, i stället för att den första kontakten med någon äger rum på en offentlig plats tar man kontakt hemifrån. säger Marie Bergström, forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.

– På nätet träffar man folk som man inte känner och inte har någon koppling till. Det gör att man kan ha en tydlig gräns mellan sitt sociala och sitt sexuella liv.

Studerar villkoren för sex och nära relationer

Hon är intresserad av villkoren för sexualitet och intima relationer, som har genomgått stora förändringar på ganska kort tid. Hbtqi har på många sätt gått före vad det gäller nätrelationer, konstaterar hon, men för att kunna göra historiska jämförelser valde hon i sin forskning att koncentrera sig på heterosexuella kvinnor och män.

Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.

Källa: RFSU

Bild: Renate Vanaga, Unsplash

– Vi har till exempel fler sexuella partners och vi skiljer oss oftare än för 50 år sedan. Och även om det fortfarande finns starka genusnormer så är förändringen stor när det gäller synen på kvinnors sexualitet, säger Marie Bergström.

Hennes bok The New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) kretsar kring frågor som dessa. Boken är baserad på hennes doktorsavhandling, med utgångspunkt i intervjuer med användare och företagare bakom dejtingplattformar, samt statistiska data.

Vägen till sex är snabbare vid nätdejting

– Det finns en utbredd bild av att nätdejting är mycket sexdejting. Och det stämmer; det är mycket kortvariga relationer. Men det är samtidigt så att det är väldigt många par som bildas. Det ena utesluter inte det andra.

Läs också: Dagens parbildning inte som igår – | forskning.se

Flera av Marie Bergströms intervjupersoner säger att de undviker dejtingprofiler som de har gemensamma bekanta med.

I de fall där två personer inleder kontakt på en dejtingplattform går det betydligt fortare för relationen att bli sexuell än när det första mötet sker på krogen. Allra längst tid tar det i de fall där man delar arbetsplats.

– Att inleda en relation med en kollega är något man tänker både en och två gånger kring, men med människor man träffar på nätet behöver man inte tänka så mycket. Det är lättare helt enkelt, socialt, att ha sex med folk som man inte behöver träffa igen om man inte vill, säger Marie Bergström.

Dejtingplattformar speglar synen på kärlek

Men många dejtingplattformar utlovar å andra sidan det motsatta, nämligen att man ska vilja träffas igen. Det finns någon för just dig, och dig – det finns någon för alla. Vissa sajter anlitar psykologer och andra går betydligt längre. Amerikanska DNA Romance säger sig inte bara matcha personlighet och intressen utan också DNA-markörer.

– Det löfte som många dejtingplattformar ger om att du ska kunna träffa någon som du matchar med, säger något om hur vi ser på kärlek i dag. För inte så länge sedan pratade man om kärlek som något magiskt och ödesbestämt, något man inte kan förklara. Den bilden av kärlek är svagare i dag. Vi är övertygade om att vi kan räkna ut nästan allt, säger Marie Bergström.

Dejtingplattformarnas algoritmer är vidsynta

Och en del kan vi faktiskt räkna ut, sett till faktorer som visat sig ha starkt genomslag vid parbildning. Det handlar både om sociala dimensioner som bildningsnivå och klasstillhörighet, men också normer som att mannen ska vara lite längre och gärna ett par år äldre än kvinnan. Dejtingplattformarnas algoritmer har på flera punkter visat sig ge betydligt mer vidsynta förslag än vad användarna sedan väljer när de tar ställning till dem.

Att plattformarna på det här sättet ställer oss ansikte mot ansikte med våra egna önskemål tror Marie Bergström ligger till grund för en del av den kritik som ofta riktas mot formatet i media; att det får oss att förhålla oss till andra människor och relationer som konsumtionsvaror. Vi vill helst inte kännas vid våra fyrkantiga begär.

– I vanliga sociala sammanhang är det så mycket som kan ske implicit, vi kommunicerar till stor del icke-verbalt och kan göra bedömningar av andra samtidigt som vi är upptagna med något annat. Men på nätet måste det skrivas ner. När man går igenom alternativen blir man medveten om sina egna preferenser, och de kanske är rasistiska och diskriminerande mot ålder och social bakgrund. Det blir som att se sig själv i en inte särskilt smickrande spegel.

Samma kritik mot nätdejning som mot dåtidenes kontaktannonser

I The New Laws of Love drar Marie Bergström paralleller till dejtingplattformarnas föregångare i form av kontaktannonser. Få, inte ens en av hundra, använde sig av kontaktannonser. Men fenomenet var uppmärksammat och kritiserat när det var nytt, och det på i stort sett samma grundvalar som dejtingplattformarna.

Bild: Brooke Cagle, Unsplash

– I tidningsartiklar från slutet av 1800-talet formuleras i princip ord för ord samma kritik av kontaktannonser som man i dag kan höra om nätdejting. Det är samma rädsla för att de långvariga relationerna håller på att försvinna och samma bild av att sexualitet och marknaden utgör hot mot våra nära relationer, säger Marie Bergström.

Bilden av den romantiska kärleken har funnits länge

Det romantiska kärleksidealet sägs ofta ha fått fäste på 1800-talet. Men det går längre tillbaka än så. I avhandlingen Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750-1900 (2014) intresserar sig historikern Brita Planck för den dåtida balansen mellan strategiska äktenskap och den fria kärleken. Kvinnor var omyndiga och i juridisk mening inte fria att välja själva, men ömsesidiga känslor var ändå ett ideal redan på 1700-talet, skriver Brita Planck. En lämplig äktenskapskandidat var ”av hög börd, besutten och någon man var kär i”.

– Slutsatsen var att äktenskap borde bygga på kärlek. Att gifta sig vid den här tiden var som att starta företag. Det gällde alla, bönder som skulle driva en gård, hantverkare som skulle driva en verkstad och präster som skulle driva ett pastorat, det var bara lite olika skala. Hela samhället var konstruerat med hushållet som minsta enhet, med det äkta paret som kärnpunkt. Och då var det ju mycket lättare att lyckas tillsammans med någon man trivdes med, säger Brita Planck.

Dejtingformernas popularitet förändras över tid

Men börd, eller klass, var också viktigt. Med tiden ändrade den svenska 1700-talsadeln sina umgängesformer för att hålla den växande medelklassen borta. Danser gick från öppna till slutna tillställningar.

Då var det föräldrar och andra släktingar som skötte den sociala kontrollen. I dag är det upp till var och en.

– Det ser man i hela samhället, hur vi signalerar vår exklusivitet på olika sätt, säger Brita Planck.

På dejtingplattformarna innebär det att klientelet tenderar att bytas ut med tiden. Inte bara därför att man hittar en respektive. Det är också så, konstaterar Marie Bergström, att den ekonomiska och kulturella eliten lämnar en app när ”alla” plötsligt är där. Då går de vidare till en ny tjänst.

Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se