Så ger ekologisk odling mest biologisk mångfald för pengarna
-
- Artikel från Lunds universitet
- Ämne: Miljö & klimat, Natur & teknik
Att odla ekologiskt gynnar den biologiska mångfalden. Men gör mest miljönytta på marker där konventionell odling är som mest lönsam. Det behövs ekonomiska styrmedel som gör det gynnsammare för bönder att odla ekologiskt menar forskare.
Miljönyttan av ekologisk odling beror på det omgivande landskapet. Den positiva effekten på biologisk mångfald är särskilt stor i odlingslandskap med få kvarvarande naturliga livsmiljöer som exempelvis naturbetesmarker, enligt en studie från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitetet.
– Ekologisk odling bidrar mer till den biologiska mångfalden på platser där det sedan tidigare finns relativt få arter, säger William Sidemo Holm, utredare vid AgriFood och doktor i miljövetenskap vid Lunds universitet.
Vad är en naturbetesmark?
En ängs- och betesmark är en naturlig gräsmark som har betats eller slagits under många hundra år. Vissa kan ha gödslats eller dikats och kallas då kultiverade betesmarker. De som aldrig har gödslats eller påverkats av andra produktionshöjande åtgärder kallas för naturbetesmarker. Naturbetesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker, men måste betas för att bibehålla sin biologiska mångfald.
Ekologisk odling kan ge mindre skörd
Samtidigt har sådana odlingslandskap ofta en hög jordbruksproduktion och därför är också kostnaderna i form av skördebortfall höga vid en övergång till ekologisk odling. Eftersom lönsamheten vid ekologisk odling ofta är lägre än vid konventionell odling kan lantbrukare få en miljöersättning för att odla ekologiskt.
Men ersättningens storlek påverkas inte av områdets produktivitet, vilket är ett problem, enligt William Sidemo Holm:
– Det leder till att få odlar ekologiskt i mer produktiva områden där konventionell odling är jämförelsevis lönsamt. Samtidigt är det just i dessa områden som ekologisk odling kan göra störst nytta då mängden naturbetesmarker ofta är låg, säger William Sidemo Holm som undersökt just undersökt kostnaderna för att öka biologisk mångfald genom ekologisk odling, och hur dessa påverkas av det omgivande landskapet.
– Vår studie visar behovet av att utforma styrmedel som gör det gynnsamt för lantbrukare i landskap med få naturbetesmarker att odla ekologiskt.
Ekologisk odling och biologisk mångfald – studien visar att:
- ekologisk odling ökar biologisk mångfald (mätt som antalet växtarter) mest kostnadseffektivt i landskap med en liten andel naturbetesmarker.
- kostnaden för att öka antalet växtarter med ekologisk odling ökar för varje tillkommen växtart.
- bevarande av naturbetesmarker har en större effekt på antalet växtarter än ekologisk odling.
Utspridd ekologisk odling
Studien visar också att kostnaden för att öka antalet arter med hjälp av ekologisk odling ökar allteftersom en större areal i ett område redan brukas ekologiskt. Detta beror på att de arter som gynnas mest av ekologisk odling redan har tillkommit, och att vinstbortfallet ökar i takt med att mer produktiv mark måste konverteras till ekologisk. Därför visar studien också att det är viktigt med en geografisk spridning gällande var man odlar ekologiskt.
Så här gick studien till:
Metoden bygger på att forskarna studerade hur ekologisk och konventionell odling av vall, höstvete, vårkorn, raps, sockerbetor och baljväxter, samt djurhållning på naturbetesmarker, påverkar antalet vilda växtarter och jordbrukarnas vinster. För detta genomförde forskarna en fältstudie där de samlade in data om markanvändning, skörd och antalet växtarter från 19 gårdar (10 ekologiska och 9 konventionella) i Skåne. För att beräkna effekten på jordbrukares vinst kompletterades fältstudien med jordbruksstatistik från Jordbruksverkets driftsplaneringsprogram Agriwise.
Avhandling:
Effective conservation of biodiversity and ecosystem services in agricultural landscapes(pdf).
Kontakt:
William Sidemo Holm, Utredare vid AgriFood Economics Centre, SLU och doktor i miljövetenskap med inriktning på bevarande av biologiskt mångfald, Lunds universitet, william.sidemo.holm@slu.se
Potatiskung fick gener från vilda släktingar – mögel försvann
Den populära potatissorten King Edward är känslig för angrepp från bladmögel. Men med hjälp av tre nya gener lyckas den försvara sig mycket bra, visar en studie vid...
Mer klöver och gräs på åkermarken minskar behovet av soja
Om odling av spannmål varvas med gräs och klöver skulle importerat sojafoder inte behövas. I stället kan gräset omvandlas till proteinrikt foder och energi i...
Så kan jordbrukets kolinlagring bli bättre
Om jordbruket kan binda kol i mark och i växter kan det ge stora vinster för såväl klimatet som den biologiska mångfalden och jordhälsan. Men arbetet mot ett hållbart...
Idisslare viktiga för ekosystemen
Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker...
Så ger ekologisk odling mest biologisk mångfald för pengarna
Att odla ekologiskt gynnar den biologiska mångfalden. Men gör mest miljönytta på marker där konventionell odling är som mest lönsam. Det behövs ekonomiska styrmedel som...
RNA kan bekämpa potatisbladmögel
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är...
Självlärande robotar i jordbruket sparar energi och arbetskraft
Manuellt arbete inom jord- och skogsbruk är tungt. Självlärande robotar för automatisk skörd av frukt, grödor och träd ökar prestandan samtidigt som de minska...
Läs också
- 1
- 2
- 3
