Artikel från Göteborgs universitet

Tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de behandlades med precisionsläkemedel, visar forskning från Göteborgs universitet. Det kan vara ett viktigt steg mot en botande behandling mot cancerformen.

Neuroblastom är en cancersjukdom som drabbar nervsystemet hos barn. De flesta är under 2 år när de får sjukdomen.

– I en del fall kan sjukdomen självläka och försvinna av sig själv, men den aggressiva formen har en mindre bra prognos. Den nuvarande behandlingen är väldigt tuff för barnen att gå igenom, och dess bieffekter ger konsekvenser för resten av livet, säger Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi vid Göteborgs universitet, som leder en av forskargrupperna bakom den nya studien.

Neuroblastom

Neuroblastom är en form av barncancer som drabbar det perifera nervsystemet, alltså den del av nervsystemet som inte är hjärna eller ryggmärg. I Sverige diagnostiseras 20 till 30 barn per år med neuroblastom. Cancerformen kan exempelvis starta i binjurarna, men tumörer kan uppstå i hela kroppen.

Källa: Göteborgs universitet

Tumörer försvann i möss

Studien visar att en behandling som kombinerar två olika precisionsläkemedel, som ingår i läkemedelsgrupperna ATR-hämmare och ALK-hämmare, eliminerar neuroblastomtumörers tillväxt i möss.

– Efter 14 dagars behandling hade tumörerna försvunnit helt i två oberoende musmodeller. Efter 200 dagar fick en av mössen återfall, vilket är mycket lång tid för en mus, medan övriga möss förblev tumörfria, säger Dan Emil Lind, forskare i gruppen.

– Vi är förvånade över det mycket positiva resultatet. Det är anmärkningsvärt att ett tvåveckors protokoll som kombinerar dessa två precisionsläkemedel kan leda till fullständig tumörregression hos två oberoende musmodeller för neuroblastom, säger Joanna Szydzik, som var doktorand i gruppen när arbetet gjordes.

Cancerceller bröts ner

Exakt varför kombinationsbehandlingen fungerat så bra i studien vet inte forskargruppen ännu, men deras hypotes är att mössens immunförsvar fick signaler om att tumörcellerna påbörjat programmerad celldöd, och att de naturliga immuncellerna därför bröt ned tumörcellerna.

– Våra resultat är över förväntan. Vi har nu startat en uppföljning med andra ATR-hämmare för att undersöka hur de påverkar mössens immunförsvar. Vi vill veta varför denna kombinationsbehandling av precisionsmediciner mot ATR och ALK blir så bra, säger Ruth Palmer.

Orsaken till neuroblastom delvis okänd

De molekylära mekanismerna till varför neuroblastom uppstår är bara delvis kända. Troligtvis uppstår fel i utvecklingen av perifera nervsystemet, som ger en felbalans av de proteiner som uttrycks i cellen, vilket leder till att neuroblastom uppstår. Det bakomliggande felet i cellen kan vara att en gen har försvunnit, att det finnas ett överuttryck av ett specifikt protein, eller att ett specifikt protein eller en gen har blivit muterad.

En fjärdedel av alla fall av högriskneuroblastom uppstår när den cancerdrivande genen MYCN är överuttryckt. I många fall uppstår detta överuttryck av MYCN tillsammans med ett påslag av genen ALK. När sådana cancerdrivande gener uttrycks i en cancercell vill den dela sig snabbare, och då kan något som kallas replikationsstress uppstå.

Botar inte cancern

Resultat från denna studie tyder på att patienter med neuroblastom, och då särskilt de i högriskgrupper där kombinationen av generna MYCN och ALK lett till replikationsstress, kan dra nytta av läkemedelsbehandling med ATR-hämmare.

– Läkemedlen bromsar cancertillväxten, men lagar inte det grundläggande felet. Därför behövs ytterligare behandlingsalternativ för högriskneuroblastom som drivs av onkogenerna ALK och MYCN, avslutar Ruth Palmer.

Vetenskaplig artikel:

ATR inhibition enables complete tumour regression in ALK-driven NB mouse models .

Kontakt:

Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi, ruth.palmer@gu.se, Bengt Hallberg, professor i medicinsk fysiologi, bengt.hallberg@gu.se

Senaste Nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera