Tomma vaccin-flaskor
original vials with vaccine against covid-19 virus
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De som fick första sprutan med Astra Zenecas vaccin och ett mRNA-vaccin i spruta nummer två löpte mindre risk att bli sjuka i covid-19, än de som fick bägge doserna av Astra Zenecas vaccin, visar en studie från Umeå universitet. 

– Allt vaccin är mycket bättre än inget vaccin, och två doser är alltid bättre än en dos, oavsett vilken sort man får. Men vår studie visar att skyddet blir signifikant bättre om man får ett mRNA-vaccin efter ett vektorbaserat, jämfört med att få även den andra dosen med ett vektorbaserat vaccin, säger Peter Norström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och förste författare till studien.

Sedan Astra Zenecas vektorbaserade vaccin mot Covid-19 stoppades för personer under 65 år, har personer som redan hunnit få första dosen rekommenderats ett mRNA vaccin som andra dos.

Olika vaccintyper i kombination gav bäst skydd

Studien visar att risken att insjukna i covid-19 inom i genomsnitt 2,5 månader från vaccination var 67 procent lägre för kombinationen Astra Zeneca + Pfizer och 79 procent för Astra Zeneca + Moderna, jämfört med ovaccinerade. För personer som fick Astra Zenecas vaccin som både första och andra dos var riskminskningen 50 procent. Detta efter att forskarna tagit hänsyn till när i tiden personerna vaccinerades, samt skillnader i ålder, kön, socioekonomisk status, och andra riskfaktorer.

Effektiviteten gällde även för infektion med deltavarianten, som dominerade under studien. Allvarliga biverkningar var mycket sällsynta för samtliga vaccinkombinationer. Antalet covid-19 fall som var så allvarliga att de resulterade i sjukhusinläggning var dock för få för att forskarna skulle kunna beräkna effektiviteten gentemot detta.

Bra immunsvar med två olika vacciner

Tidigare studier har visat på ett bra immunsvar med kombination av två olika vaccin. Däremot har det varit oklart hur dessa kombinationer påverkar risken att verkligen insjukna. Det är detta glapp som denna nya studie vid Umeå universitet fyller. Studien bygger på registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån, och huvudanalysen omfattade sammanlagt knappt 700,000 personer.

– Studien kan få betydelse för vaccinationsstrategier i olika länder. Världshälsoorganisationen WHO har påpekat att trots tidigare lovande resultat av hur immunförsvaret reagerar på kombinationer av vaccin krävs större studier av säkerhet och effektivitet. Här har vi nu en sådan studie, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare.

Läs också: Vad finns i vaccinet?

Elektronmikroskopbild av coronaviruset SARS-CoV-2. Bild: NIAID-RML, CC BY 2.0

Vad är ett mRNA-vaccin?

mRNA (budbärar-RNA) fungerar som en ritning för hur celler ska tillverka proteiner, i covid-19-vaccinerna en konstruktionsritning för SARS-CoV-2 -viruset spikproteiner som sitter på virusets yta. Covidvaccinerna från Pfizer och Moderna är exempel på mRNA-vaccin
”Ritningen”(mRNA:t) för spikproteinet packas in i ett fetthölje så att det kan ta sig genom cellmembranet in cellerna. Inne i cellerna tar cellens maskineri över och börjar producera spikproteiner efter ”ritningen”. Vårt immunförsvar lär sig att känna igen spikproteinerna och bygger upp ett immunologiskt minne, som står redo för att snabbt känna igen och oskadliggöra riktig covid-smitta.

Vad är ett virusvektor-vaccin

Virus-vektorvaccin (till exempel Astra Zenecas covid-vaccin) använder i stället ett försvagat ofarligt förkylningsvirus, ett adenovirus, för att föra in ”ritningen” på spikproteiner in i cellerna. Viruset tar sig in i våra celler och har då med sig genen (ritningen) för ytproteinet. Inne i cellerna tar cellernas maskineri över och börjar tillverka de SARS-CoV-2-specifika ytproteinerna som vårt immunförsvar sedan lär sig att känna igen.

Läs mer: Vad innehåller vacciner mer än sin verksamma substans?, Hur testas vacciner? Hur hade världen sett ut utan vaccin? 

Vetenskaplig artikel:

Effectiveness of heterologous ChAdOx1 nCoV-19 and mRNA prime-boost vaccination against symptomatic Covid-19 infection in Sweden: A nationwide cohort study.Peter Nordström, Marcel Ballin, Anna NordströmThe Lancet Regional Health – Europe.

Kontakt:

Peter Nordström, Professor och överläkare, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, peter.nordstrom@umu.se
Marcel Ballin, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, marcel.ballin@umu.se
Anna Nordström, Adjungerad professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicine, avdelningen för hållbar hälsa, anna.h.nordstrom@umu.se

Läs mer: Coronavaccin – alla våra artiklar

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera