Tema

Så tänker gymnasieelever om religion

I sociala medier sprids desinformation om religion, men här finns också igenkänning. Nyhetsmedier, film och tv-serier ger däremot ofta en stereotyp bild. Gymnasieelevers möte med religion beskrivs i en ny avhandling.

I sin avhandling har religionssociologen och gymnasieläraren Anna Wrammert undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang. Avhandlingen intresserar sig också för vad det har för konsekvenser för undervisning i ämnet religionskunskap.

Det sekulära är normen

Tidigare forskning har uppmärksammat att nyhetsmediers framställningar av religion riskerar att återges i skolan, att en sekulär hållning ofta utgör normen i klassrummen samt att religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne av elever och lärare.

– Det var också min verklighet och vardag när jag arbetade som lärare. Samtidigt väcktes ett intresse för att sitta ner och prata med eleverna om hur de reflekterade kring religion när de inte satt i helklass tillsammans med andra. Jag blev också nyfiken på vilka mediebilder av religion de stötte på och var, säger Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet.

Läs också: Naturen har blivit svenskarnas kyrka

Sociala medier erbjuder igenkänning

Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner.

– Ungdomarna ger uttryck för en medvetenhet om och en kritik mot förenklade framställningar av religion i nyhetsmedier och i film och tv-serier, framför allt när det kommer till islam och kristendom. Sociala medier beskrivs som både ett problem med desinformation och hat men också som en resurs med hög grad av representation och inifrån-perspektiv, när det kommer till information och kommunikation om religion.

Finns ett intresse

Avhandlingen visar hur autonomi, tolerans, kritik och valfrihet aktualiseras i hur ungdomarna pratar om religion. Det illustrerar hur övergripande samhällsvärden avspeglas på individnivå. Digitala medier, skola, familj och vänner utgör sammanhang som både tillåter och begränsar ungdomarnas handlingsutrymmen när det kommer till samtal om religion tillsammans med andra. Forskningsresultaten bekräftar tidigare studier som har visat hur religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne men utmanar samtidigt bilden av att ungdomar helst låter bli att tala om eller intressera sig för religion.

– Didaktiskt bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv och att detta lärande präglas av både kritisk och kulturell medvetenhet om hur religion framställs och förstås i det samtida Sverige, i och utanför medier, säger Anna Wrammert.

Avhandling:

Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang. doktorsavhandling i religionssociologi med didaktisk inräkning 

Kontakt:

Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, anna.wrammert@teol.uu.se 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så tänker gymnasieelever om religion

 lästid ~ 2 min