Tema

Vilda djur söker kontakt med människor

Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns – tamhönsens vilda släktingar.

Forskare på SLU och Linköpings universitet lade märke till att djungelhönsen i deras försök gick fram och tittade på den forskare som de hade haft kontakt med under tidigare försök, det vill säga uppvisade ett kontaktsökande beteende.

Detta är ett beteende mot människor som vi förknippar med domesticerade arter som hundar, hästar och getter. Studien visar därför att också arter som inte är domesticerade potentiellt kan utveckla ett socialt samspel med människor. Forskarna hoppas att dessa resultat leder till fler studier kring hur kontaktsökande med människan uppkommer, särskilt hos fåglar.

Försöket handlade egentligen om hur djungelhöns söker mat, men under försökets gång upptäckte forskarna något intressant.

Kycklingar av röd djungelhöna (G. gallus) från studiepopulationen vid Linköpings universitet.
Bild: Sam Hurenkamp

 

­– När vi undersökte djungelhönsens förmåga att hitta mat med hjälp av luktsinnet, såg jag att de ofta avbröt sin uppgift och istället kom fram till mig. Eftersom det är känt att flera domesticerade arter kan söka kontakt med människor när de ställs inför en svår uppgift, tänkte vi att det vore intressant att se ifall djungelhönsen uppvisar ett liknande beteende, säger Diana Rubene, forskare på SLU, som genomförde studien när hon var på forskarutbyte i Hanne Løvlies forskargrupp vid Linköpings universitet.

Kycklingarna skulle leta mjölmask

Forskarna använde sju veckor gamla kycklingar av röd djungelhöna (Gallus gallus), som våra tamhöns härstammar från. Djungelhöns är varken domesticerade eller framavlade för några speciella egenskaper. Forskarna kunde därför utesluta att kontaktsökande skulle ha uppstått i samband med dessa processer, processer som har förklarat kontaktsökande hos andra arter.

Fåglarna i försöket skulle leta mjölmask i skålar som var utplacerade i en öppen testarena i ett försöksrum. Ibland avbröt de sitt sökande och gick utanför arenan. Då noterade forskarna hur de betedde sig. Gick de fram till och tittade upp på den forskare som de tidigare ofta hade interagerat med? Eller gick de till en annan (för dem mer obekant) forskare, eller till andra ställen i rummet? Det visade sig att kycklingarna betydligt oftare gick fram till den forskare som de kände från tidigare beteendeförsök – än att gå någon annanstans.

­Valde människan de haft kontakt med

Det intressanta är både att de tar kontakt med en människa, men också det att de tar kontakt med den människan som de har en relation till. Kycklingarna hade interagerat flera gånger i veckan med just Diana. Förvånande nog så har kontaktsökande inte undersökts hos fåglar tidigare. Detta trots att, liksom till exempel primater och andra däggdjur, har fåglar grundläggande förmågor som gör att kommunikation med andra arter är absolut möjlig, säger Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi.

Forskarna såg också att de individer som oftare försökte rymma i ett annat test var de som oftast sökte kontakt, vilket forskarna tolkar som att kontaktsökande är en del av djungelhönsens individuella beteende, deras personlighet.

­– Eftersom vi inte har designat experimentet specifikt för att studera kontaktsökande behöver dessa resultat bekräftas av mer standardiserade försök. Det finns flera underliggande mekanismer som kan ha bidragit till att kycklingarna utvecklade detta beteende, framförallt är det troligt att tidig interaktion med människor under kycklingarnas uppväxt gjort dem mer mottagliga för att utveckla ett socialt samspel med den person som de oftast interagerade med. Vi hoppas att vår studie kan inspirera fler forskare att undersöka djur-människa interaktioner hos fåglar, säger Diana Rubene.

Något de lär sig under uppväxten

Studien, som nyligen publicerats i Frontiers in Psychology, kan bidra till att vi får bättre förståelse för utvecklingen av sociala interaktioner mellan djur och människa.

­– Det vi ser hos våra djungelhöns öppnar upp för en diskussion kring att kontaktsökandet mot människa skulle kunna vara något som en individ kan lära sig under sin uppväxt eller levnadsbana, och att det inte kräver 8 000 år av selektion under domesticeringsprocessen, säger Hanne Løvlie.

Det är känt att fåglar har välutvecklade kognitiva förmågor, men det har inte studerats i kontexten av kontaktsökande. Genom att studera samspel mellan djur och människa hos olika arter kan vi bättre förstå hur dessa samspel uppstår.

­– Det kan i förlängningen hjälpa oss att förstå djurs sociala förmågor och behov som kan bidra till att förbättra välfärden hos försöksdjur och produktionsdjur, säger Diana Rubene.

Vetenskaplig artikel:

Red junglefowl chicks seek contact with humans during foraging task (Diana Rubene, Hanne Løvlie)Front. Psychol..

Kontakt:

Diana Rubene, Forskare vid Institutionen för växtproduktionsekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, diana.rubene@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vilda djur söker kontakt med människor

 lästid ~ 4 min