Långlivade gifter ansamlas hos foster
-
- Artikel från Karolinska institutet
- Ämne: Hälsa & medicin, Miljö & klimat
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte bara hantera dem enskilt, menar forskarna.
– Det är viktiga fynd som pekar på behovet av att väga in den samlade effekten av exponering av flera kemikalier, snarare än att utvärdera en i taget, säger studiens förstaförfattare Richelle Duque Björvang,doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Forskarna studerade koncentrationer av 22 så kallade långlivade organiska föroreningar (förkortat POPs på engelska). Dessa är olika typer av giftiga kemikalier som är svåra att bryta ned, och därför finns kvar i naturen under lång tid. De sprids till människor och djur via bland annat mat, vatten och luftpartiklar. EU:s medlemsländer och flera andra länder har skrivit på avtal som förbjuder eller begränsar deras tillverkning och användning.
POPs är svåra att bryta ner
- Långlivade organiska föroreningar (förkortat POPs efter engelskans persistent organic pollutants) är ett samlingsnamn för en typ av kemikalier som är svåra att bryta ner och därför finns kvar i naturen under lång tid. De sprids via luftpartiklar, jord och vatten och ackumuleras i framför allt fettvävnad i djur och människa.
- I dag listas 30 POPs i den så kallade Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (formellt namn Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants). Det är en internationell överenskommelse som arbetats fram inom FN-systemet och vars syfte är att eliminera eller begränsa produktion och användning av POPs. Över 150 länder, inklusive Sverige, har skrivit under avtalet.
- Listan inkluderar bekämpningsmedel, industrikemikalier och biprodukter. Många är sedan länge förbjudna i länder runt om i världen men fortsätter att påverka miljö och människors och djurs hälsa.
I studien undersökte forskarna prover av fettvävnad, lever, hjärta, lungor och hjärna från 20 foster som av olika orsaker hade dött i tredje trimestern under åren 2015–2016. De identifierade minst 15 av 22 analyserade kemikalier i varje organ. Fyra av kemikalierna hittades i alla vävnader i alla foster. De mest spridda var:
- HCB, ett bekämpningsmedel som tidigare använts för att skydda livsmedelsgrödor från svampar;
- DDE, ett ämne som produceras vid nedbrytning av DDT, en insektsdödare som användes under mitten av 1900-talet;
- Varianter av PCB, kemikalier som tidigare använts i olika elektroniska produkter.
Förhållande mellan kemikalier uppmätta i moderns blodprov, moderkaka och fostervävnad. Richelle D. Björvang et al, Chemosphere, juni, 2021. Bild: KI
Högre halter i fettvävnaden hos fostret
Det vanliga sättet att uppskatta fosters exponering för kemikalier är att mäta halten i moderns blod och moderkakan. I den aktuella studien var koncentrationen av vissa kemikalier ofta högre i fosters fettvävnad än i blod- och moderkaksprov från mamman. Detta kan förklaras med att kemikaliernas struktur gör att de ansamlas just i fettvävnad. Men även nivåerna i fostrens lever och lunga översteg nivåerna hos modern. Vissa bekämpningsmedel – PeCB, α–HCH, γ–HCH och oxychlordane – hittades i fostren trots att de inte gick att mäta i moderns blodprov eller moderkaka. Fynden tyder enligt forskarna på att blod- och moderkaksmätningar underskattar mångfalden och koncentrationen av kemikalier som foster exponeras för tidigt i utvecklingen.
Den nu publicerade studien undersökte enbart kemikaliernas förekomst i fostervävnad, inte kopplingar till eventuella hälsorisker. Forskarna pekar dock på att andra studier har kopplat tidig exponering för POPs till hälsorisker såsom låg födelsevikt, graviditetsdiabetes, adhd, infertilitet, fetma och minskad spermaproduktion. Till exempel reviderade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen sin riskbedömning av dioxiner och dioxinlika PCB och drog slutsatsen att kostintaget i Europa för närvarande ligger på en nivå som kan störa fertiliteten hos män.
Högre exponering av kemikalier hos pojkar.
– Det är viktigt att vi får en rättvisande bild av kemikalieexponeringen i de tidiga utvecklingsstadierna. Först då kan vi utvärdera hälsokonsekvenser för framtida generationer på kort och lång sikt. Dagens tillvägagångssätt för att skatta fosters kemikalieexponering, till exempel i födelsekohortstudier, behöver uppdateras för att ta hänsyn till sannolikheten att för vissa kemikalier så är fostrens exponering faktiskt större än vad blod- och moderkaksproverna visar, säger studiens sistaförfattare Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
13 av graviditeterna hade data från en tidigare studie om PFAS (kemikalier som till viss del fortfarande används i stekpannor, matförpackningar och brandskum). Genom att kombinera dessa data kunde forskarna analysera andelen kemikalier i olika typer av vävnad. Bekämpningsmedel och PCB var signifikant överrepresenterade i fettvävnad, medan mer än hälften av kemikalierna i fostrens lungor, hjärna, lever och hjärta bestod av PFAS. Över lag hittades den högsta koncentrationen av en mix av kemikalier i fettvävnad och den lägsta i hjärnan. Pojkars relativa exponering var högre jämfört med flickors.
Åtgärder hjälper, men gifterna är långlivade
– Studier som genomfördes på 1960- och 1970-talet, när det fanns en utbredd användning av POPs, fann klart högre nivåer. Detta visar att politiska åtgärder som leder till begränsningar i användningen av kemikalier har en inverkan på befolkningens exponering, även om det med långlivade kemikalier tar flera generationer att bli av med exponeringen, säger Richelle Duque Björvang.
Forskarna understryker att studien innehåller vissa begränsningar. Till exempel var andelen foster som ingick relativt få och alla hade dött i livmodern sent under graviditeten. Således är det möjligt att fynden inte är helt representativa för barn som föds vid liv.
Vävnadsproverna samlades in från Stockholms medicinska biobank. Forskarna har fått finansiering från FORMAS, Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, och Stiftelsen Kvinnoklinikens i Sundsvall utvecklingsfond.
Vetenskaplig artikel:
Mixtures of persistent organic pollutants are found in vital organs of late gestation human fetuses, (Richelle D. Björvang, Marie-Therese Vinnars, Nikos Papadogiannakis, Sebastian Gidlöf, Linn Salto Mamsen, Daniel Mucs, Hannu Kiviranta, Panu Rantakokko, Päivi Ruokojärvi, Christian H. Lindh, Claus Yding Andersen, and Pauliina Damdimopoulou), Chemosphere, online 8 juni, 2021
Kontakt:
Richelle Duque Björvang, doktorand och läkare, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, richelle.duque.bjorvang@ki.se
Pauliina Damdimopoulou, forskare, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, pauliina.damdimopoulou@ki.se
Tidig födsel kan öka risken för förmaksflimmer
Förmaksflimmer är ovanligt hos barn och unga, men personer som föddes för tidigt, eller som var stora vid födseln, har en förhöjd risk att drabbas i vuxen ålder. Det visar...
Nya ledtrådar kring varför bebisar föds för tidigt
Varför föds vissa för tidigt? Ja, det hela kan handla om att genetiken hos den gravida och fostret är i konflikt med varandra. Det säger forskare efter att ha gjort en stor...
Vasaloppsåkare har färre problem med graviditeten
Kvinnor som åker Vasaloppet har en lägre risk att drabbas av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Men det är inte skidåkningen i sig som är avgörande,...
Komplikationer vid graviditet ökar risken för hjärtsjukdom
Det finns ett samband mellan vissa graviditetskomplikationer och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet, visar en studie. Risken är störst för kvinnor som haft...
Snusande ökar risken för plötslig spädbarnsdöd
Få barn drabbas av plötslig spädbarnsdöd, men snusar mamman under graviditeten ökar risken. En stor studie vid Karolinska institutet visar att risken är ungefär lika stor...
Svårt att veta vad som hjälper vid extremt graviditetsillamående
Extremt illamående, så kallad hyperemesis gravidarum, kan göra det plågsamt att vara gravid. En rad behandlingsmetoder finns, men det är svårt att veta vad som hjälper,...
Risk att föda för tidigt även vid symtomfri tarminflammation
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, ökar risken att föda för tidigt – även när sjukdomen är till synes symtomfri. Det visar forskning från Göteborgs...
Vaginal förlossning påverkar inte kvinnors sexliv
Kvinnors sexliv påverkas inte negativt av en vaginal förlossning. Forskare har jämfört sexuell tillfredsställelse och sexuell frekvens hos kvinnor som fött vaginalt och med...
Brister i omvårdnaden vid havandeskapsförgiftning
Havandeskapsförgiftning kan vara ett livshotande tillstånd för såväl mamma som barn. Forskning visar att det finns brister i omvårdnaden av de drabbade...
Barnmorskor vill följa kvinnor från graviditet till födsel
Många barnmorskor är positiva till en särskild vårdmodell som innebär mer kontinuitet för kvinnor under hela perioden från graviditet till nybliven förälder. Det visar en...
Färre bristningar vid förlossning med två barnmorskor
Att ha två barnmorskor närvarande vid vaginal förlossning kan förebygga allvarliga bristningar. Det visar en studie gjord vid Lunds...
Kemikalieexponering vid graviditet kan påverka språkutveckling
Det finns allt större stöd i forskningen för att miljökemikalier kan vara hormonstörande och därmed hälsofarliga för människor och djur. Detta trots att...
Läs också
- 1
- 2
- 3
