Tema

Analys av järnåldersskelett kan ge polisen kriminaltekniska verktyg

Kvarlevor från en massaker på Öland på 400-talet kan utveckla polisens forensiska arbete. Arkeologen Clara Alfsdotter har analyserat forntida skelett och nedbrytning av lik i olika miljöer, för att ta reda på vad som hände vid dödstillfället. Kunskapen kan tillämpas även vid nyare brottsplatsundersökningar.

Clara Alfsdotter har nyligen disputerat i arkeologi inom forskarskolan GRASCA på Linnéuniversitetet. Hon arbetar också som arkeolog på Bohusläns museum. I sin avhandling har hon undersökt hur analyser av skelett och mänsklig nedbrytning kan hjälpa oss att förstå vad som hänt vid och efter ett dödstillfälle. Hennes forskning länkar på så sätt ihop arkeologi och osteologi (läran om skelett) med forensiskt arbete. Hon har analyserat skelett i järnåldersborgen Sandby borg på Öland, undersökt nedbrytning av lik och studerat hur begravda, brända och skeletterade kvarlevor analyseras inom det svenska rättsväsendet idag.

– Skeletterade kvarlevor, alltså när inga mjukdelar kvarstår, kan ge mycket information om vad som hänt på en plats. Och om den avlidna individen själv, säger Clara Alfsdotter.

Visar hur en brottsplats påverkas över tid

Claras forskningsområde knyter an till rättsantropologi, vilket innefattar analyser av skelett och mänsklig nedbrytning i till exempel kriminaltekniska och rättsmedicinska undersökningar. Avhandlingens resultat har stor betydelse för hur rättsantropologi kan utvecklas inom polisväsendet i Sverige.

– Det kan handla om att tolka hur en brottsplats har påverkats av mänskliga och naturliga faktorer. Till exempel att tyda hur en kropp legat eller flyttats, och om förändringar i skelettet har orsakats av mänsklig aktivitet, djur eller annat. Det handlar också om förbättrade möjligheter att bedöma när en individ dog. Kunskaperna är viktiga för att avgöra vad som kan ha hänt individen, säger Clara Alfsdotter.

Hennes analyser av skelett i Sandby borg – en plats känd för den massaker som utspelade sig där i slutet av 400-talet – har gett kunskap om skademönster och hur människorna bragts om livet. Studierna indikerar att överfallet i borgen överraskade invånarna, och att de inte kunde försvara sig. De visar också att de avlidna tycks ha lämnats kvar utan att kropparna hanterats.

Nedbrytning av lik varierar med klimat och hantering

Clara Alfsdotter har också studerat nedbrytning av lik. Ett projekt i samarbete med Rättsmedicinalverket handlade om hur snabbt avlidna förmultnar utomhus i Sverige. Ett resultat visade att metoder som utvecklats utomlands för att uppskatta när en person avlidit, inte alltid är lämpade för användning i svenskt klimat. Metoderna ser lovande ut för avlidna som legat på marken, men inte för avlidna som legat i vatten.

I ett annat projekt har Clara Alfsdotter undersökt hur nedbrytning påverkas i olika miljöer, till exempel om en kropp legat ovan mark eller i en kista. Studien gjordes på ett universitet i USA. Resultaten visade att avlidna som bryts ner i en kista i större omfattning kan påverkas av vätska från kroppens egna mjukdelar. Det kan göra att kvarlevorna rör på sig mer. Denna kunskap kan hjälpa till att tolka huruvida skelettets läge verkligen återspeglar hur en avliden placerats från början, eller kan vara resultat av mänsklig hantering.

Arkeologisk forskning hjälper polis och rättsväsende

Rättsantropologi används i många länder som en del av polisens undersökningar, till exempel vid brottsplatser och olyckor. I Sverige har användningen varit begränsad. Clara hoppas att hennes forskningsresultat ska omsättas i konkreta samarbeten med polis och rättsväsende.

– Utöver mitt fokus på mänskliga kvarlevor kan arkeologisk kunskap vara till hjälp i flera andra polisiära ärenden, som brottsplatsdokumentation, dateringsfrågor och miljöbrott, säger Clara Alfsdotter.

Avhandling:

The Corporeality of Death: Bioarchaeological, Taphonomic, and Forensic Anthropological Studies of Human Remains

Fotnot: GRASCA är Linnéuniversitetets företagsforskarskola för svensk uppdragsarkeologi

Kontakt:

Clara Alfsdotter, arkeolog på Bohusläns museum och forskare arkeologi vid Linnéuniversitetet, clara.alfsdotter@lnu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Analys av järnåldersskelett kan ge polisen kriminaltekniska verktyg

 lästid ~ 3 min