Tema

Enkelt verktyg förutsäger risken för alzheimer

Ett blodprov kombinerat med tre enkla tester kan med över 90 procents säkerhet förutsäga risken att en person ska utveckla Alzheimers sjukdom. Det kan få stor betydelse när läkemedel som bromsar sjukdomen blir tillgängliga.

Ungefär 20–30 procent av patienter med Alzheimers sjukdom får en felaktig diagnos inom specialistvården, och diagnostiken är ännu svårare inom primärvården. Genom att mäta proteiner med ryggvätskeprov eller göra en pet-kameraundersökning förbättras diagnostiken – men metoderna är dyra och finns bara på enstaka minneskliniker i världen, vilket leder till ojämlik vård. Att kunna ställa korrekt diagnos kommer att bli ännu viktigare, menar forskarna bakom den aktuella studien, när sjukdomsbromsande läkemedel förhoppningsvis snart blir tillgängliga.

Blodprov och tre enkla tester

Det forskarna nu har kunnat visa är att en kombination av relativt enkla tester kan användas för tidig och säker diagnostik av alzheimer. En kombination av ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla alzheimerdemens inom fyra år.

Denna enkla prognostiska algoritm hade en klart bättre träffsäkerhet än den kliniska bedömningen gjord av specialistläkare som träffat patienterna i studien, men inte haft tillgång till dyra ryggvätske- eller PET-undersökningar.

– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla alzheimer inom fyra års tid, säger Sebastian Palmqvist, försteförfattare till studien, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus.

Kan användas i primärvården

En tydlig fördel med den prognostiska algoritmen är att den är utvecklad för att kunna användas på kliniker utan tillgång till specialiserade mätinstrument. Därför kan algoritmen på sikt göra stor skillnad för diagnosticeringen av alzheimer inom primärvården.

– I nuläget har algoritmen testats på patienter som undersökts på minneskliniker. Vår förhoppning är att den även ska kunna valideras och användas i primärvården och också göra skillnad i utvecklingsländer där resurserna för specialiserad sjukvård är mer begränsad, säger Sebastian Palmqvist

Enkla diagnostiska verktyg för alzheimer kan även förbättra framtagandet av sjukdomsbromsande läkemedel. Kliniska studier görs för att undersöka individer med en viss sjukdom, testa effekten och säkerheten hos nya läkemedel, diagnostiska tester och behandlingar.

– Men när det gäller Azheimers sjukdom är det svårt att på ett genomförbart och kostnadseffektivt sätt rekrytera rätt personer till läkemedelsprövningar. Algoritmen gör det möjligt att rekrytera personer med alzheimer redan i ett tidigt skede av sin sjukdom, då nya läkemedel har en bättre chans att bromsa sjukdomsutvecklingen, säger professor Oskar Hansson.

Vetenskaplig artikel:

Prediction of future Alzheimer’s disease dementia using plasma phospho-tau combined with other accessible measures.

Kontakt:

Sebastian Palmqvist, docent i neurovetenskap på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, sebastian.palmqvist@med.lu.se, Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, oskar.hansson@med.lu.se 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Enkelt verktyg förutsäger risken för alzheimer

 lästid ~ 2 min