Tema

Karies eller parodontit – inte bara godisets fel

Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur bakteriefloran i munnens ser ut spelar stor också roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man ligger i farozonen innan sjukdomen brutit ut. 

– I Sverige drabbas cirka tio procent av allvarlig karies eller tandlossning och andelen förväntas öka framöver på grund av den stigande andelen äldre i samhället, säger Gunnel Svensäter.

Hon är professor i oral biologi vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, och leder ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, FORESIGHT, för att hitta metoder som kan förutsäga vilka patienter som löper stor risk att drabbas.

Beror på bakterier och socker

Att vi får hål i tänderna beror på kariesbakterier på tändernas yta som bryter ner kolhydrater i maten, framför allt socker. Då bildas syra i munnen som fräter på emaljen och rotytan. Om tänderna ofta utsätts för syraangrepp kan det bildas hål, så kallad karies.

Svenskt sockersug värst i världen

Svenskar lär äta mest godis i världen – speciellt lösgodis – och allra mest äter vi till påsk. Drygt 15 kilo per person och år sätter vi i oss. För en familj på fyra personer blir det 1,1 kilo i veckan, enligt preliminära siffor från jordbruksverket (2019). I varugruppen sötsaker ingår socker, sylt, honung, choklad och godisbitar av olika slag.

Bästa sättet att äta påskgodis

Om du ska äta sötsaker i påsk:

  • Gör det med hull och hår. Ät allt på en gång. Småätande innebär en lång syraattack på tändernas emalj.
  • Var försiktig med påskmusten. Den innehåller både socker och syra. Syran fräter på tänderna.
  • Välj godis som inte stannar i munnen så länge. Choklad är bättre för tänderna än karameller, klubbor och kola, eftersom den sköljs bort från tänderna snabbare.
  • Ost, mjölk och annan basisk mat som exempelvis nötter kan hjälpa till att neutralisera syran i munnen.
  • Ät utan ångest. En enstaka helg med mycket socker gör inga hål. Det är de långsiktiga vanorna som får karieskonsekvenser.

Källa: Folktandvården

Det är alltså viktigt att se upp med sockrad mat och söta drycker, men det handlar också om vilka bakterier vi har i munnen.

Enligt den rådande förklaringsmodellen ”den ekologiska plackhypotesen”, uppstår tandproblemen när det blir en obalans i det orala mikrobiomet, det vill säga bakteriefloran i munnen. Detta innebär att det inte är närvaron av bakterier, eller specifika bakterier i sig, som ger upphov till karies eller tandlossning – bakterier gör ju generellt stor nytta i munnen. I stället handlar det om sammansättningen av bakterier och deras specifika egenskaper i munnens biofilm – det yttre skyddande skiktet med bakterier.

Vad tror man spelar spelar störst roll: sockerintaget eller bakterierna?

– Det enkla svaret på en komplicerad fråga är att utan bakterier blir det ingen karies.
Men det är sockerkonsumtionen som bestämmer vilka bakterier som trivs i munnen, säger Gunnel Svensäter.

Letar sätt att upptäcka riskfaktorer

Så frågan är: hur ska man upptäcka dessa bakterier med specifika egenskaper?

I FORESIGHT-projektet utgår forskarna från de ”biomarkörer” som bildas i biofilmen där bakterierna kan samarbeta metaboliskt. Biomarkörer är ofta olika enzymer som bakterierna producerar. Kan man upptäcka dessa biomarkörer hos patienter innan sjukdomen brutit ut, kan preventiva insatser sättas in i tid.

Den svenska tandvården beräknas kosta cirka 10 miljarder kronor år 2021. Kan man få bort över- och felbehandlingar finns det stora pengar att tjäna.

Räknas som folksjukdomar

De orala sjukdomarna karies (hål i tänderna) och parodontit (tandköttsinflammation/tandlossning) klassas som folksjukdomar eftersom de drabbar mer än 1 procent av befolkningen.

Karies, hål i tänderna, eller tandröta, är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier, framför allt Streptococcus mutans och laktobaciller. Bakterierna lever normalt i munhålan, där de producerar en svag syra, mjölksyra, som i sin tur sänker pH-värdet och fräter på emaljen. Obehandlad karies kan leda till ”hål i tänderna”, och kan i förlängningen leda till tandvärk om nerven i tanden blivit inflammerad.

Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna. Detta kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad.

Källa: Wikipedia, 1177 Vårdguiden 

För att hålla tungan rätt i munnen här är det kanske bäst att beskriva angrepp och resultat för tandlossning respektive karies var för sig:

TANDLOSSNING (parodontit) 

– Om vi tittar på tandlossning så letar vi efter tänkbara biomarkörer som antingen kommer från mikrobiella biofilmer i munnen eller från våra egna proteiner som finns i tandköttsfickan. Eller både och. Men det kommer inte vara endast en biomarkör utan en serie. Det här är alldeles för komplext för att bara en biomarkör ska kunna förutsäga sjukdom, säger Gunnel Svensäter.

I FORESIGHT-projektet, som pågått i två år, ingår forskare från olika odontologiska ämnesområden, men också inom biomedicinsk teknik, hälsoekonomi och medicinsk riskbedömning.

Pilotstudie avslöjar specifika proteiner

Hittills har en klinisk pilotstudie med två patientgrupper genomförts på 100 patienter: hälften av dem bedöms ha en hög risk för tandlossning och hälften låg risk. Faktorer som ingår i bedömningen är bland annat tidigare tandlossning (benförlust), pågående inflammation runt tänderna, plack på tänderna och förekomst av allmänsjukdomar som diabetes och rökning.

– Här har vi hittat vissa proteiner som är unika för personer med hög risk, men även andra som är unika för personer med låg risk. Vi har även tittat på hela mikrobiomet hos dessa patienter. Där ser vi att vissa bakterier är gemensamma, medan andra finns endast hos respektive grupp.

Provinsamling till denna studie pågår i ytterligare två år men arbetet med att utveckla undersökningstekniker med olika samarbetspartners har redan påbörjats.

Mäter bakteriernas aktivitet i munnen

Ett forskarlag vid Linköpings universitet har till exempel utvecklat en prototyp av en sensor som kan mäta bakteriernas aktivitet i munnen direkt på patienten: ett så kallat ”chair-side test”.

– Det är en optisk sensor, där den viktigaste delen kan sitta på en liten pappers- eller plastbit, modifierad med nanopartiklar som påverkas av den proteolytiska aktiviteten och ändrar färg, säger Daniel Aili, professor i molekylär fysik, och forskningsledare vid Linköpings universitet.

Tekniken har tre komponenter: ett litet sensor-chip med biomolekyler som reagerar på aktiviteten, rapportörer som består av guld som ändrar färg när biomolekylerna bryts ner, och så slutligen en känslig avläsare, som tandläkaren kan ha vid sin sida, som mäter färgförändringen.

De tittar även på en lösning där man med hjälp av fiberoptik kan registrera bakteriernas aktivitet direkt i tandfickan.

Möjliga biomarkörer för tandlossning

På bakteriesidan har strålkastarljuset hamnat på det proteinnedbrytande enzymet ”gingipain”, ett så kallat proteas som verkar kunna förutsäga sjukdom.

Man har även upptäckt att en handfull olika cytokiner vars funktion är att bära kemiska signaler – i kombinationen med gingipains kan fungera som biomarkörer.

Ett tredje spår är att titta på bakteriernas proteinnedbrytande aktiviteter. Där det inte är förekomsten av specifika bakterier som är mest intressant, utan den samlade aktiviteten i tandköttsfickan som olika bakterier bidrar till gemensamt.

KARIES 

När det gäller karies utgår Gunnel Svensäters forskningsprojekt från hypotesen att risken ökar med ökad andel syratoleranta bakterier i munnens slemhinna. Antagandet bygger på följande tanketråd: Bakterierna i munnen producerar syra från de kolhydrater vi stoppar i oss. Syran sänker pH-värdet, och det är vid lågt pH som emaljen upplöses och karies kan slå rot. De bakterier som är syratoleranta kan dock fortsätta producera syra, även när pH sjunker, vilket leder till längre och mer utdragna pH-fall.

– Tidigare har man varit inne på specifika bakterier som ger karies, men här är approachen alltså en helt annan, säger Gunnel Svensäter.

En annan studie som ingår i Foresight blev klar i slutet av 2020 och materialet kommer att sammanställas under våren 2021.

Snabbtest för specifik molekyl

Här har Börje Sellergren, professor vid Biofilms Research Center på Malmö universitet, kopplats in. Målet är att ta fram ett snabbtest där tandläkaren direkt kan avläsa hur hög koncentration av ett visst enzym är hos patienten. Utmaning ligger i att utveckla en sensor som kan upptäcka en specifik molekyl.

– Det som är spännande här är ju den flervetenskapliga ansatsen. Att det är från ax till limpa. Vi är alla beroende av varandra. Daniel och Börje kan ju inte göra nånting om de inte får några förslag från den biologiska biten, säger Gunnel Svensäter.

Hur ska riskanalysen användas?

En annan aspekt av forskningsprojektet handlar om riskbedömning. För om det via ett snabbtest går att få en indikation på om det föreligger en framtida risk för karies eller tandlossning. Vem avgör då om en insats, eller en utebliven insats, står i proportion till ett eventuellt lidande. Är det samhället, tandläkaren eller patienten?

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, funderar på dessa spörsmål i projektet:

– Ett beslut grundar sig alltid på en kombination av just osäkerhet och värderingar, men även om kunskapsöverföring, om hur den kunskap som tandläkaren besitter ska kommuniceras till patienten. En patient kan ju vara väldigt förnöjsam med sitt tillstånd och inte alls vara intresserad av en förebyggande åtgärd så länge hon inte har ont, säger Nils-Eric Sahlin.

Text: Magnus Erlandsson på uppdrag av forskning.se

Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak

Personer med en speciell variation i genen SL2CA4 behöver äta mer socker för att känna söt smak, och får också mer karies i tänderna, visade en studie vid Umeå universitet. Det kan bero på att människor med mindre känsla för söt smak behöver sockra mer för att få samma upplevelse av sötma som andra. Och därför får mer karies. Det skulle i så fall vara möjligt att via gentest identifiera de med genvariationen, och sätta in förebyggande åtgärder. Men studien visar bara på ett samband mellan en variation i genen SL2CA4, mindre känsla för söt smak och fler hål i tänderna. Inte vad som orsakat vad. Kariesgåtan är komplex och detta är mer en bekräftelse på att genvariationen har något med karies att göra, menar Linda Eriksson, tandläkare och den som gjort studien.

– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftlighet, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi inte påverka, men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien.

Avhandling:

Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries

Källa: Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak, forskning.se.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Karies eller parodontit – inte bara godisets fel

 lästid ~ 8 min