Tema

Tandläkarskräck – ett folkhälsoproblem

Trots att tandvårdsrädslan minskat något i Sverige är en av fem vuxna så rädda för att gå till tandläkaren att de på sikt riskerar att få sämre hälsa. Brist på kontroll och rädsla för smärta är de vanligaste orsakerna. Faktorer som tandläkaren relativt enkelt kan förebygga och kontrollera.   

I avhandlingen från Göteborgs universitet ingår en nationell intervjustudie som inkluderade 3 500 slumpvist utvalda vuxna individer ur den generella befolkningen i Sverige. Andelen som uppgav någon grad av tandvårdsrädsla var 19 procent.

En viss minskning

Hos 4,7 procent var tandvårdsrädslan svår, hos 4,5 procent måttlig och hos 9,8 procent låg. Övriga 80,9 procent sa sig inte ha någon tandvårdsrädsla alls. Andelen orädda var mer än dubbelt så stor som i en liknande studie från 1960-talet, då 38,5 uppgav att de inte hade tandvårdsrädsla.

– Det har skett en märkbar förändring, folk är inte alls så rädda för tandvården längre, konstaterar Lisa Svensson, disputerad inom odontologisk vetenskap vid avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och tandläkare inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen.

Folkhälsoproblem

Hon framhåller den förebyggande barn- och ungdomstandvården som avgörande. Den har skapat vanor, bättre tandhälsa, och därmed minskade behov av omfattande ingrepp tidigt i livet. Förbättrad kommunikation och en mer jämställd relation mellan tandläkare och patient har också bidragit.

Samtidigt är tandvårdsrädsla så vanligt att det utgör ett folkhälsoproblem, betonar Lisa Svensson, som i sin avhandling även specialstuderat individer med riktigt svår tandvårdsrädsla. Av dem uppgav 85 procent att vardagslivet påverkades av problem från munnen eller tänderna. 78 procent angav hög smärtintensitet från samma område.

– De mest tandvårdsrädda har ofta negativa erfarenheter från tandvården, med mycket smärta inblandat, men känslan av utsatthet kan också bero på tidigare erfarenheter av våld mot ansikte och mun, eller sexuella övergrepp, säger Lisa Svensson.

Stor samsjuklighet

– Den finns en hög grad av samsjuklighet i den här gruppen, fortsätter hon. Personer med svår tandvårdsrädsla är ofta ångestbenägna, lider av depression eller annan psykisk sjukdom och har fobi också för något annat.

Tandläkare och annan tandvårdspersonal träffar och behandlar svårt tandvårdsrädda patienter varje dag. Även svårt tandvårdsrädda personer väljer oftast att gå regelbundet till tandvården, sin rädsla till trots.

– Individerna uppgav att smärta och att inte ha kontroll var de vanligaste orsakerna till deras rädsla i tandvården. För en tandläkare är dessa faktorer relativt enkla att kontrollera, och om vi gör det, engagerar vi oss i både förebyggande tandvård och behandling av svår tandvårdsrädsla, konstaterar Lisa Svensson.

Avhandling:

Dental Anxiety: prevalence, measurements and consequences.

Kontakt:

Lisa Svensson, avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, lisa.svensson@odontologi.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tandläkarskräck – ett folkhälsoproblem

 lästid ~ 2 min