Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens.
Medicinska framsteg och god livskvalitet har ökat livslängden till i genomsnitt 60 år hos personer med Downs syndrom, men upp till 90 procent av personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom om de lever tillräckligt länge.
Vid Alzheimers sjukdom bildas klumpar runt hjärnans nervceller, så kallade amyloida plack, samt ansamlingar av ett annat protein, tau, inuti nervcellerna i så kallade tangles. Plack och tangles uppträder först i en region i hjärnan och sprider sig sedan till allt fler delar och orsakar därmed gradvis ökad funktionsnedsättning.
Tau vid Downs syndrom
Människor med Downs syndrom har en extra kopia av kromosom 21. Den höga förekomsten av Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom beror på att genen för produktion av amyloid är lokaliserad till kromosom 21, och kan medföra en ansamling av amyloid i hjärnan redan i tidig ålder.
– Tidigare studier av Downs syndrom från vår grupp samt andra har kunnat påvisa att patologiska former av amyloid och tau kan förekomma många år innan personen visar tecken på demens, säger Lotta Granholm, professor vid Karolinska Institutet och University of Denver.
I den aktuella studien har forskarna studerat hjärnvävnad från avlidna personer med Downs syndrom med eller utan alzheimer-diagnos, respektive avlidna med Alzheimers sjukdom utan annan funktionsnedsättning. Forskarna har både studerat omfattningen och fördelningen av tau och amyloid i hjärnan hos respektive grupp.
Analyserna visade en högre förekomst av tau-protein i hjärnvävnad hos personer med Downs syndrom och Alzheimers sjukdom jämfört med alzheimer-fall utan Downs syndrom, vilket kan betyda att tau är en tidig förändring i Downs syndrom.
– Förutom en hög förekomst av tau, uppmättes en annan regional distribution av tau i hjärnan hos personer med Downs syndrom och Alzheimers sjukdom än hos kontrollgruppen, säger Laetitia Lemoine, forskarassistent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Mål förebyggande behandlingar
Spår av tau kunde uppmätas i hjärnvävnad från foster med Downs syndrom. Tidiga preventiva åtgärder mot tau-inlagringar skulle kunna förhindra utvecklingen av alzheimerpatologi i unga år hos den här patientgruppen, tror forskarna.
– Våra studier stöder behovet av fortsatt forskning rörande tidsförlopp och förekomst av amyloida plack och tau i hjärnan med hjärnavbildning hos levande individer med Downs syndrom. Målet är en ökad förståelse hur man tidigt kan upptäcka patologiska förändringar som ger kognitiva symptom och därmed tidigt kunna påbörja läkemedelsbehandling med ökad livskvalitet, säger Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och den andra huvudförfattaren till studien.
Vetenskaplig artikel:
Regional binding of tau and amyloid PET tracers in Down syndrome autopsy brain tissue Molecular NeurodegenerationKontakt:
Agneta Nordberg, professor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, agneta.k.nordberg@ki.se
Laetitia Lemoine, forskarassistent
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, laetitia.lemoine@ki.se
Lotta Granholm Bentley, professor, Knoebel Institute for Healthy Aging, University of Denver, lotta.granholm-bentley@du.edu
