Tema

Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan

Vid kavernöst angiom bildas hallonliknande missbildningar i hjärnans, ryggmärgens eller näthinnans blodkärl – som blöder lätt och kan framkalla epileptiska anfall och stroke. Upptäckten att det är i venernas celler som missbildningen uppstår, ökar nu chanserna för bättre behandlingar mot den hittills obotliga sjukdomen.

Kavernöst angiom, också kallad CCM (Cerebral cavernous malformations beror på genetiska förändringar som kan vara ärftliga eller uppkomma spontant. och går i dagsläget inte att bota. Kirurgi är en möjlighet, men hos dem med den ärftliga formen är det bara en tillfällig lösning då nya missbildningar ständigt bildas.

Hur och i vilken typ av blodkärl förändringarna uppstår har inte varit helt klarlagt. Men nu har forskare vid Uppsala universitet, och forskare från italienska IFOM the FIRC Institute of Molecular Oncology och Mario Negri Institute of Pharmacological Research , kommit sanningen närmre.

Forskarna har undersökt de så kallade endotelcellerna som bygger upp blodkärlen. Endotelcellernas funktion varierar beroende på kärltyp och bidrar på så vis till att exempelvis artärer, vener och kapillärer har olika egenskaper. Totalt har forskarna i detalj analyserat över 30 000 enskilda endotelceller för att ta reda på hur och i vilka kärl sjukdomen uppkommer.

Manipulerade mushjärnor

– En av de gener som kan vara muterad hos personer med den ärftliga formen av CCM kallas CCM3. Vi har undersökt endotelceller från mushjärnor som manipulerats så att de saknar CCM3-genen. Cellerna grupperades också i ven-endotelceller och artär-endotelceller och vi kunde se att ven-endotelceller var särskilt känsliga för förlust av CCM3-genen, säger Peetra Magnusson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Vener (V) och artärer (A) i ögats näthinna. Till vänster ses en frisk näthinna och till höger samma vävnad från en individ med kavernöst angiom. Bild: Fabrizio Orsenigo

När CCM3 saknades i endotelceller av ven-typ såg forskarna en ökad celldelning och onormal tillväxt av kärlen, vilket ledde till de karaktäristiska hallonformade missbildningarna. Studien bekräftar därmed på molekylär nivå att kärlmissbildningarna vid CCM uppkommer i vener, något som tidigare bara har setts när blodkärlens uppbyggnad studerats i kärlfragment.

– Ett annat intressant resultat från studien var att artär-endotelcellerna inte alls påverkades på samma sätt av en förlust av CCM3. Trots att CCM3-genen saknades också i dessa celler bidrar de inte till uppkomsten av missbildningarna. Sammantaget har våra fynd ökat kunskapen om CMM, vilket bör förbättra möjligheterna att utveckla bättre kliniska behandlingar, säger Elisabetta Dejana som har lett studien.

Vetenskaplig artikel:

Mapping endothelial-cell diversity in cerebral cavernous malformations at single-cell resolution( Fabrizio Orsenigo et al)eLife .

Kontakt:

Peetra Magnusson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, peetra.magnusson@igp.uu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan

 lästid ~ 2 min