Ön Raso, Kap verde. Bild: Welbergen / CC BY-SA
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den sju kvadratkilometer stora ön Raso i Kap Verde är den enda platsen i världen där den akut hotade rasolärkan finns. Rasolärkan har låg genetisk variation men samtidigt ett brett immunförsvar, en kombination som lett till att forskarna kan förstå hur immungenerna hos sångfåglar är uppbyggda.

Från tid till annan har antalet rasolärkor på ön varit så litet som 50 individer. Det lilla antalet är ett hot i sig, ett annat hot mot artens överlevnad är att antalet hanar är långt fler än antalet honor.

Nu finns cirka tusen rasolärkor på ön och i den färska studien har forskare från Lunds universitet tillsammans med kollegor i Cambridge i Storbritannien undersökt immunförsvarsgenerna hos 122 individer.

Mängder av genkopior

Resultaten visar att det är extremt låg variation i dessa så kallade MHC-gener inom populationen som helhet jämfört med andra småfåglar. På individnivå är det tvärtom, varje rasolärka har hög genetisk variation. Enligt forskarna beror det på att det finns mängder av genkopior som var och en ser olika ut i varje individ.

Ringmärkt hanne av den akut hotade rasolärkan (Alauda razae) Bild: Justin Welbergen at the English Wikipedia / CC BY-SA

– Den totala variationen i populationen är inte mycket större än den som finns i varje individ, säger Helena Westerdahl, Lunds universitet.

Hon exemplifierar:

– Tänk att varje MHC-gen är ett bilmärke, då har rasolärkan bara en modell av varje bilmärke medan andra fågelarter har många olika modeller. Det vill säga rasolärkan har få modeller men relativt många märken.

– Med denna enkla uppbyggnad av immunförsvaret i rasolärkan har vi nu en idé om hur MHC-generna förändrats evolutionärt över tid, och hur förklaringen till varför sångfåglar har så variabla MHC-gener jämfört med oss människor.

Vetenskaplig artikel:

High MHC gene copy number maintains diversity despite homozygosity in a Critically Endangered single‐island endemic bird, but no evidence of MHC‐based mate choice. Molecular Ecology.

Kontakt:

Helena Westerdahl, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, helena.westerdahl@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera