Tema

Jakten på vaccin mot coronavirus

Idag finns varken vaccin eller läkemedel som biter på det nya coronaviruset. Men forskning pågår på flera platser i världen. Även i Sverige.

När det här skrivs har närmare 80 000 personer smittats av det nya coronaviruset – som kallas 2019-nCoV eller SARS-CoV-2 och orsakar sjukdomen covid-19, i brist på värddjur att döpas efter. De allra flesta som smittats är kineser, men stora utbrott har även rapporterats från Italien och Iran. Drygt två tusen har avlidit av infektionen.

Vilket djur som har spridit det nya coronaviruset till människan är än så länge oklart. Vad man vet är att viruset finns i fladdermöss och att det troligen förts över från fladdermössen till något av de vilda djur som säljs på marknaden i den kinesiska staden Wuhan. En stad som idag är satt i karantän, liksom ytterligare två städer i samma provins, flera byar i Vietnam samt det japanska kryssningsfartyget Diamond Princess

Än så länge är det få personer utanför Kina som är infekterade och den globala spridningen har inte kommit upp i en hastighet som gör den förtjänt av namnet pandemi. Troligen hade spridningen gått fortare om viruset inte hade uppstått i en diktatur med möjlighet att isolera hela städer.

Snabb spridning i Kina

– Spridningen i Kina har varit väldigt snabb, säger Matti Sällberg, professor på Karolinska Institutet, och den som leder det svenska arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset. Däremot har Kinas åtgärder med isolering av hela städer gjort att vi inte ser den globala spridning som vi annars hade sett. Om utbrottet hade skett i till exempel Bangkok så skulle vi ha sett en mycket snabbare spridning.

Karta över asien med cirklar i olika storlekar som symboliserar virusets utbredning.

Den 21 januari var en man från Hove, England, på en konferens för försäljare i Singapore. En av deltagarna kom från Wuhan i Kina. Engelsmannen, och det virus han nu bar på, åkte sedan på skidsemester i franska alperna. Där smittade han fem personer. Väl hemma i England gick han på den lokala puben där åtminstone fyra personer smittades.

Smittade utan symptom

I media har mannen kallats ”superspridare”, vilket syftar på personer som smittar utan att själva känna några symtom. Det var först sedan en av de andra deltagarna på konferensen bekräftats smittad som mannen testade sig.

Att människor kan vara smittade utan att ha några symtom är en av de faktorer som kan förvandla en epidemi till en pandemi. Om coronaviruset smittar under inkubationstiden vet vi inte än.

– Varför vi fick stopp på SARS utbrottet 2003 var för att alla som blev infekterade fick symtom, säger Matti Sällberg. Det här kan antingen upphöra av sig själv som SARS eller utvecklas till en pandemi.

SARS dog ut av sig själv

SARS är en annan medlem i coronafamiljen som spreds över världen 2003-2004. Totalt blev 8 000 smittade, varav 750 dog. Precis som under SARS-utbrottet arbetar forskarna nu med att ta fram ett vaccin mot den nya medlemmen i familjen corona. Den gången hann forskarna inte längre än till fas 1, alltså ett första försök på människor, innan epidemin dog ut av sig själv.

person i skyddsdräkt och munskydd visar en plastpåse blodprover.

En anställd från Hongkou District Center for Disease Control & Prevention visar prover av fjäderfä som samlats in på en marknad i Hongkou District under fågelinfluensan.

Epidemi eller pandemi?

En epidemi är ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt sprider sig inom en viss grupp eller ett visst område. Smittan övergår till en pandemi när den sprids över stora delar av världen och drabbar en stor del av befolkningen i varje land. Under 1900-talet skedde tre pandemiutbrott; Spanska sjukan (1918-1920), Asiaten (1957-1958) och Hongkoninfluensan (1968-1970). 40 år senare drabbades mänskligheten av den senaste pandemin, Svininfluensan (2009-2010). I slutet av januari utlyste WHO ett internationellt nödläge på grund av det nya coronaviruset, bland annat då utbrottet utgör ett hot för mer än ett land och kräver en internationellt samordnad insats. Än så länge har utbrottet inte klassats som en pandemi.

Hur snabbt det nya vaccinet tas fram beror delvis på om WHO klassar utbrottet som en pandemi. Världshälsoorganisationen har dragit lärdom av svininfluensan då den anklagades för att överdriva hälsohotet. Den gången tog vaccinationsplanen bara hänsyn till spridningen och inte allvaret i smittan.

Förutom i Sverige pågår forskning framför allt i Kina, USA och England. Åtminstone tre läkemedelsbolag är inblandade i arbetet; Glaxosmithkline, Johnson & Johnson och Sanofi.

Immunförsvaret minns och går till attack

Det finns i stort sett två metoder för att ta fram ett vaccin. En går ut på att odla viruset i cellkulturer. När man har en tillräcklig mängd avdödas smittämnet med värme, formalin eller strålning och sprutas in i kroppen där det triggar immunförsvaret. När det verkliga viruset försöker infektera celler minns immunförsvaret reaktionen och går till attack.

Den andra metoden, som Matti Sällberg och hans kollegor använder, fungerar enligt samma princip. Men istället för avdödade virus används virusets gener, framställda på syntetisk väg.

– Fördelen är att det går snabbare, säger Matti Sällberg.

Hur snabbt det kan gå är än så länge oklart. För svininfluensan tog det inte mer än ett par månader innan vaccinet kunde börja injiceras. Detta då viruset tillhörde influensafamiljen där det redan fanns en produktion med stora fabriker som odlar vaccin i ägg.

Alltid risk för biverkningar

För coronavirus finns ingen produktionslina som kan ställas om, även om vissa lärdomar kan dras av arbetet med ett vaccin mot SARS-utbrottet och MERS-Corona. Att ta fram själva vaccinet kan gå fort, ett par veckor har nämnts, men sedan ska det testas. Först på djur, sedan på människor.

– Det finns alltid risk för biverkningar, säger Matti Sällberg. Särskilt när man måste agera snabbt och inte hinner göra alla säkerhetstester.

Men Matti Sällberg är inte särskilt orolig för att vi kommer att få se nya utbrott av narkolepsi, eller andra kraftiga biverkningar.

Svininfluensan

Det första större utbrottet av svininfluensa upptäcktes i Mexiko i mars 2009. En månad senare hade smittan nått Europa. Den gången hade viruset förts över från grisar till människor, därav namnet. Den 11 juni samma år klassade WHO smittan som en pandemi. Elva dagar senare beställde Sverige 18 miljoner doser vaccin och på hösten 2009 inleddes en massvaccinering som tio år senare mest är känd för den sjukdom, narkolepsi, som drabbade cirka 500 barn och ungdomar.

– Det vaccin som först kommer att testas i fas 1 är sannolikt någon typ av genetiskt vaccin och där är risken för biverkningar av vad vi hittills sett små, säger Matti Sällberg.

Dessutom, menar han, är sambandet mellan vaccinet mot svininfluensan och narkolepsi inte är fullständigt, i den vetenskapliga litteraturen .

– Vad man ofta glömmer är att influensan i sig kan orsaka narkolepsi och när man började vaccinera hade man samtidigt en spridning av infektionen. Men man skall vara helt klar med att allt som görs inom medicinen har risk för biverkningar. Dock är målet att nyttan alltid skall överväga eventuella risker och biverkningar.

Jakt på lindrande läkemedel

Samtidigt som forskare runt om i världen arbetar intensivt med att ta fram ett vaccin, försöker andra forskare hitta ett läkemedel som kan lindra symtomen. En av dem är Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

– Det finns ju en stor marknad. Det är ingen som har överblick globalt men jag skulle tro att det är en ordentlig aktivitet hos läkemedelsbolagen och universiteten.

Klinisk prövning

Det företag som vill få ut ett läkemedel på marknaden måste först genomföra kliniska studier i tre olika faser. I fas 1, med ett begränsat antal deltagare, studeras läkemedlets säkerhet. Genom att långsamt höja dosen undersöks biverkningar och hur kroppen bryter ner och gör sig av med substansen. I fas 2 undersöks hur läkemedlet verkar på patienter som har det tillstånd eller den sjukdom som ska behandlas. Dosen testas och läkemedlet jämförs med befintliga behandlingar och placebo. I fas 3 fortsätter man att studera effektivitet och säkerhet, men nu med väsentligt större grupper, oftast ett par tusen patienter. Läkemedlet testas också under en längre period. Blir fas 3-studierna lyckade kan läkemedlet släppas ut på marknaden. Därefter inträder fas 4, och det görs nya studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och studera säkerheten.

Det man hoppas få fram är ett läkemedel som liknar tamiflu, det som användes mot såväl fågelinfluensan som svininfluensan. Precis som för vaccinet är det oklart när ett läkemedel kan lanseras.

– Det finns inga tidsramar, säger Tomas Bergström. Men det handlar inte om månader utan tar längre tid. Det svåra är att undvika biverkningar, som är ett stor problem med läkemedel.

HIV-medicin i brist på annan

I brist på specifika läkemedel mot covid-19 har läkare, bland annat i Thailand, använt andra antivirala läkemedel framtagna för att bekämpa HIV-infektioner. Något vetenskapligt stöd för att de existerande antivirala läkemedlen har effekt på covid-19 finns dock inte, och nyligen varnade WHO för en ”infodemic” som kan resultera i att hiv-patienter blir utan medicin.

– Det gäller säkert andra läkemedel också, säger Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket. Det är ett stort problem med alla myter och rykten som sprids. Ingen kan rekommendera de här läkemedlen idag eftersom man inte vet om de fungerar. De studier som görs i Kina kan troligen ge svar inom ett par månader.

Läkemedel kommer före vaccin

Charlotta Bergquist tror att ett läkemedel kommer att tas fram snabbare än ett vaccin.

– Att det skulle finnas ett vaccin ens inom ett år är osannolikt. Man kan inte skynda hur mycket som helst.

Även om alla studier görs enligt de regler som finns går det inte att försäkra sig om att vaccinet inte ger upphov till någon hittills okänd, sällsynt biverkan, som var fallet med vaccinet mot svininfluensan.

– Vi vet inte den exakta mekanismen bakom denna biverkning men sannolikt bidrog andra faktorer, förutom själva vaccinationen, till att framkalla narkolepsi. För att upptäcka en så sällsynt biverkning krävs mycket stora studier, vilka inte är möjliga att hinna genomföra vid en snabbt förlöpande pandemi.

Detta är coronaviruset

WHO har döpt det nya viruset till SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen covid-19. Viruset tillhör coronafamiljen som har en mängd olika virustyper. Endast ett fåtal kan smitta mellan djur och människor. Det finns sju coronavirus som kan ge upphov till sjukdom hos människor, fyra är vanliga och orsakar förkylning. I dagsläget ligger dödligheten för covid-19 på 1-2 procent.

De senaste rapporterna om smittspridning finns på Folkhälsomyndighetens webb.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Hur vinner man mot ett virus? podden Medicinvetarna

Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet, en av de forskare som startat arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset, berättare mer i podden Medicinvetarna.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Jakten på vaccin mot coronavirus

 lästid ~ 8 min