Tema

Smarta fåglar delade oftare upp sig i nya arter

En av de stora frågorna inom evolutionsbiologin handlar om ifall arternas egenskaper kan påverka hur de bildar nya arter. Nu har forskare kommmit fram till att fåglar med större hjärnor oftare delar upp sig i nya arter jämfört med arter med mindre hjärnor.

Det är en grupp forskare vid Göteborgs universitet och vid forskningsinstitutet CREAF-CSIC i Barcelona som har jämfört fågelkranier från muséer runtom i världen. Forskarna kom fram till att fåglar med större hjärnor oftare delar upp sig i nya arter jämfört med arter med mindre hjärnor.

Inte enbart slumpen styr

Den fysiska omgivningen och hur arterna använder den har betydelse när man ska förklara hur nya arter utvecklas. Men utvecklingen till nya arter kan alltså inte enbart förklaras med slumpen eller påtryckningar från den omgivande miljön, enligt den nya studien.

Papegojor kännetecknas av såväl stora hjärnor som hög artbildningstakt, vilket har resulterat i fler än 350 arter. En av dessa arter är svarthätteparakiten (Psephotellus dissimilis) från Australien.
Foto med tillstånd från Simon Ducatez (CREAF & McGill University)

– Evolutionen och artbildningen handlar inte enbart om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, utan även om att det finns vissa särdrag som gör det möjligt för arterna att diversifieras, säger Ferran Sayol från Göteborgs universitet, som lett arbetet med studien.

Beteendeförändringar är ett första steg

Redan Charles Darwin var övertygad om att förändringar i ett djurs beteende kan vara det första steget i processen när en ny art bildas. Men tanken var då svår att bevisa. Ferran Sayol och hans kollegor testade dessa idéer med hjälp av analytiska metoder.

– Precis som teorin förutspådde visar våra studier att arter med stärkt förmåga att förändra sitt beteende, till exempel genom att de har större hjärnor, har uppvisat snabbare diversifieringstakt, alltså uppdelning i nya arter.

Forskarna fann också att den ökade diversifieringstakten bland arter med stora hjärnor snarare verkade hänga samman med artbildningstakten, än med en minskning av utrotningstakten.

Studerat tusentals fågelhjärnor

För att kunna utföra forskningen samlade Ferran Sayol och hans kollegor in information om hjärnans storlek för mer än 1 900 fågelarter. Genom att titta på hur arterna var besläktade med varandra kunde de beräkna hur ofta nya arter bildas.

– Vår forskning har bringar klarhet i vår förståelse av de evolutionära processerna, säger Ferran Sayol.

Men studien är också relevant i förhållande till FN:s senaste rapporter från IPBES, där biodiversitetsförluster till följd av hot från mänskliga aktiviteter undersöktes.

– Arter med stora hjärnor har visserligen varit framgångsrika tidigare, men det kan förändras nu under den pågående biodiversitetskrisen till följd av miljöförändringar orsakade av människan, säger Ferran Sayol.

IPES står för Intergovernmental Science-Policy Panel on Biodiversity and Ecosystem Services.

Vetenskaplig artikel:

Larger brains spur species diversification in birds. F. Sayol, O. Lapiedra, S. Ducatez & D. Sol (2019).

Kontakt:

Ferran Sayol, ferran.sayol@gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Smarta fåglar delade oftare upp sig i nya arter

 lästid ~ 2 min