Tema

Svält sätter sig i barnbarnens gener

Krig, blockader och klimatförändring. Tre onda ting som ligger bakom att 850 miljoner människor lever i eller under hotet av svält. 155 miljoner av de hungrande är barn under fem år. Svälten har inte bara omedelbara fysiska och psykiska konsekvenser utan påverkar flera generationer framåt.

Enligt FN hotas var sjunde människa av svält. I Jemen varnar hjälporganisationer för den värsta svältkatastrofen på 100 år och 13 miljoner människor riskerar att dö på grund av för lite mat. Förra året hotades 50 miljoner människor på Afrikas horn av svält och det är troligtvis inte sista gången, bland annat på grund av den globala uppvärmningen som förstärker både torka och översvämningar.

Svältande foster får sämre minne

Effekterna av svält varierar beroende på när i livet en person svälter och, såklart, hur mycket man svälter. Redan under moderlivet påverkas foster vars mamma inte får tillräckligt med mat av ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

– Fosterlivet är en viktig period för biologisk programmering. Svält eller undernäring under denna period kan ändra utvecklingsmönster och ge kognitiva problem som sämre minne och intellektuell kapacitet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.

Detta har dokumenterats i diverse studier, varav en av de mest uppmärksammade handlade om individer vars mammor utsattes för svält under den nederländska hungervintern 1944-45 när de var gravida. Studien visade att dessa individer hade ett speciellt epigenetiskt mönster i sin arvsmassa som deras syskon – födda när mamman hade normal tillgång till mat – inte hade. Förändringen gav bland annat en högre risk för diabetes.

En liknande studie gjorde Lars Olov Bygren, professor i socialmedicin vid Umeå universitet, på barn födda efter svältåren i Skellefteå under 1800-talet. Det visade sig att barn som hade varit utsatta för stora variationer i näringstillförsel under moderlivet – antingen från god till dålig eller tvärtom – hade dubbelt så stor risk att drabbas av stroke som vuxna.

– De som svälter idag kommer att drabbas av långsiktiga konsekvenser som syns under flera decennier, säger Denny Vågerö.

Tidig svält ökar risk för högt blodtryck senare

När Denny Vågerö tillsammans med ryska forskare studerade hur belägringen av Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, 1941-44 hade påverkat invånarnas hälsa upptäckte de att personer som var i de tidiga tonåren när svälten pågick hade högre blodtryck än de som hade god tillgång till mat. Studien pågick från 1978 till 2005 och visade även att män som svalt hade 70 procents högre risk att drabbas av stroke medan kvinnor hade högre risk att drabbas av bröstcancer. Belägringen varade i 872 dagar och minst 600 000 ryssar dog.

Tillgången på mat under puberteten kan även påverka framtida generationer. Nyligen publicerade han, tillsammans med kollegor vid universiteten i Stockholm, Bristol och Bonn, en studie i Nature Communications som visade att om farfadern hade god tillgång till mat  i 10-årsåldern ökar risken för förtida död, särskilt i cancer, hos de manliga barnbarnen. Hos det kvinnliga barnbarnet hittades däremot ingen förhöjd dödsrisk.

– Det är ett överraskande resultat. Vi gissar att högt kaloriintag i förpuberteten påverkar de manliga könscellerna på ett negativt sätt och är en nackdel för män i tredje led. Pojkars könsceller är mer känsliga för miljöförhållanden kring puberteten medan kvinnliga könsceller anläggs tidigare.

Det är dock ännu oklart varför det hoppar över en generation. Sammanlagt deltog drygt 9 000 far- och morföräldrar och 11 000 barnbarn.

Farfars svält påverkar sonsonen

Epigenetik betyder vid sidan av generna och är ett forskningsområde som studerar förändringar i genuttryck, som inte orsakas av förändringar i själva DNA-sekvensen. Förhållandet mellan gener och epigenetik kan liknas vid en bokhylla där generna är böckerna, men dess placering bestäms av de epigenetiska mekanismerna som även kan ändra om i informationen. Så även om DNA-sekvensen är densamma i alla celler är det bara vissa gener som uttrycks, vilket varierar mellan celltyper.

Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla. Epigenetiska förändringar sker främst genom kemisk modifiering av DNA och histoner, de proteiner kring vilka den spiralformade DNA-strängen lindar upp sig. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källa: Vetenskap & Hälsa, Statens medicin-etiska råd och Karolinska Institutet

En tidigare studie, den så kallade Överkalixstudien, från 2002 visar på ett liknande samband, fast omvänt. Det vill säga att om farfadern hade dålig tillgång på mat under tidig pubertet hade de manliga barnbarnen ett ökat skydd mot för tidig död. Kvinnorna däremot skyddades enbart om det var deras farmödrar som svälte. Ett högt kaloriintag innebar att avkomman levde sex år kortare jämfört med dem vars farföräldrar levt på svältgränsen åren före puberteten.

Både kropp och hjärna krymper

Man behöver dock inte vänta i flera decennier för att upptäcka att kroppen har tagit stryk av svälten tidigare i livet. Kort tid efter att tillgången på mat har sinat börjar kroppens fettlager att brytas ner, vilket till slut leder till muskelsvaghet då kroppen istället tar energi från musklerna. När underhudsfettet försvinner blir huden rynkig och eftersom man bildar färre blodkroppar drabbas man även av blodbrist. Svält ökar även risken för benskörhet och hos flickor och kvinnor kan även mensen försvinna. Barn påverkas i regel kraftfullare än vuxna eftersom de växer.

Det är dock inte bara fysiskt som svälten gör sig påmind.

– Bland det första som händer är att man får ett mer svartvitt tänkande och betydande svårigheter att fatta beslut. Hjärnan påverkas så mycket att man upplever sig vara obeslutsam. Man blir också mer tvångsmässig och repetitiv och har man tvångsbenägenheter från början ökar de drastiskt, säger Ata Ghaderi professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.

Enligt honom krymper hjärnan bokstavligt talat ihop, vilket påverkar funktionerna och gör att till exempel planering och problemlösning blir mycket svårt.

Så drabbar svält kroppen:
– Kroppens fettlager bryts ner, vilket leder till muskelsvaghet.
– Huden blir rynkig.
– Det bildas färre blodkroppar, vilket kan leda till blodbrist
– Ökad risk för benskörhet.
– Mensen upphör hos fertila kvinnor.
– Hjärnan får mindre energi och det blir svårare att tänka klart, vilket påverkar problemlösning och beslutsfattande.

Positiva känslor vid anorexi

Ata Ghaderi är specialist på anorexi och berättar att det initiala förloppet av svält skiljer sig åt hos de som har anorexi och de som svälter ”ofrivilligt”.

– Vid anorexi känns det bra i början. Svälten är en kraftfull medicin mot ångesten och därför gillar och uppskattar man den. Man får en massa stresshormoner som leder till ett energipåslag och man känner sig uppåt. Man känner att man har mer kraft, att man är speciell och att man kan fokusera bättre på detaljer.

Men efterhand börjar även anorektiska kroppar att krångla och ju längre svälten pågår desto tydligare blir konsekvenserna. Efter ett tag, det kan röra sig om några veckor till några månader beroende på hur mycket man svälter sig, orkar kroppen inte att hålla igång stressresponsen vilket får till följd att man blir apatisk. Detta leder ofta till att man isolerar sig, blir nedstämd och deprimerad, ett förlopp som inte skiljer sig åt jämfört med ofrivillig svält.

Det verkar dock inte som att svält orsakar bestående hjärnskador.

– En del studier visar att hjärnan återfår en normal funktion när personen har återgått till normal vikt. Andra studier visar dock att hålrummen i hjärnan förbli lite större än vanligt efter långvarig och svår svält. Men då vet man ofta inte hur hjärnan såg ut innan svälten. Mycket dock tyder på att man kan bli helt återställd.

Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se

Denny Vågerös studie:
Paternal grandfather’s access to food predicts all-cause and cancer mortality in grandsons

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svält sätter sig i barnbarnens gener

 lästid ~ 6 min