Tema

Änder som sänder – flyttfåglars roll i smittspridning av fågelinfluensa

Vilken roll spelade vilda fåglar när mycket smittsam fågelinfluensa i Asien spred sig till andra delar av världen? Med hjälp av gps-mottagare på änder i Bangladesh ska forskare vid Linnéuniversitet undersöka hur flyttfåglars rörelser och virusspridning hänger samman.

Fågelinfluensaviruset H5N1 började spridas över världen 2005. Sedan dess har det pågått en diskussion om hur själva smittspridningen går till. Är det genom handel med fjäderfä och produkter, eller sprids viruset med flyttande fåglar?

Vid Linnéuniversitetet har Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi och Mariëlle van Toor, postdoktor i ekologi, fått 3,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till projektet ”Fågelinfluensa i Bangladesh: vilda änders roll i smittspridning”. I samarbete med forskare i Bangladesh kommer de samla in och analysera stora mängder data om hur smittspridningen av virus går till. Via flyttande änder utrustade med gps-mottagare som kan ta positionsbestämningar och annan typ av rörelsedata med hög noggrannhet, kan forskarna i realtid se hur fåglarna rör sig.

Änderna får bära en liten gps-mottagare som en ryggsäck med en sele runt bröstet. Gps-mottagaren laddas med hjälp av solceller, och data skickas via mobiltelefonnätet så att änderna alltid kan följas av forskarteamet. Den stora mängden information från änderna ger en detaljerad bild av ändernas liv på vinterkvarten i Bangladesh och under flytten till häckningskvarteren någonstans på den ryska tajgan och tundran.

Forskarna är intresserade av vilka flyttvägar änderna tar, hur snabbt de flyger, vilken tid på dygnet de förflyttar sig, var och hur länge de rastar längs vägen, etc. Denna typ av data kan användas för att skapa modeller för hur flytten egentligen går till. För att förutspå olika riskområden för smittspridning kan sedan epidemiologiska data kopplas till modellerna.

– Den allra senaste tekniken inom telemetri har gett oss nya verktyg för att kunna koppla ihop epidemiologi och flyttfågelekologi, säger Jonas Waldenström. Det är otroligt fascinerande att från en dator i Sverige kunna se hur en and i Bangladesh rör sig. Och data från många änder ger oss möjligheten att undersöka hur högpatogena virus sprids runt om i världen.

I delar av Asien är tamänder en betydande del av ekonomin, särskilt i risodlingsbygder. Bangladesh är ett utvecklingsland präglat av rika vattenmiljöer, risodling och fjäderfäproduktion. Förutom den inhemska faunan och produktionen är Bangladesh också ett viktigt övervintringsområde för vilda änder som häckar i Ryssland. Detta skapar ett epidemiologiskt scenario där vilda änder, tama änder och fjäderfä samexisterar och där kontaktytan dem emellan är stark.

– De två frågor vi vill besvara är dels hur överföringen mellan tama och vilda fåglar ser ut och hur det bidrar till sjukdomsrisk, och dels hur långväga flyttning kan bidra till att virus introduceras i Bangladesh, säger Mariëlle van Toor. Projektet knyter an till ett större projekt där vi arbetar med samma teknik i Sydkorea och Europa. En målsättning för det större projektet är att förstå hur flyttfåglars rörelser kan sprida virus över hela den euroasiatiska kontinenten.

Artikel:
As the Duck Flies—Estimating the Dispersal of Low-Pathogenic Avian Influenza Viruses by Migrating Mallards, Mariëlle van Toor och Jonas Waldenström, Frontiers in Ecology and Evolution

Kontakt:
Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi, Linnéuniversitetet, jonas.waldenstrom@lnu.se
Mariëlle van Toor, postdoktor i ekologi, Linnéuniversitetet, marielle.vantoor@lnu.se,

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Änder som sänder – flyttfåglars roll i smittspridning av fågelinfluensa

 lästid ~ 2 min