Tema

Djupdykning i hjärnan kan förklara fallrädsla hos äldre

Sämre balans hos äldre handlar om mer än nedsatt muskelstyrka. Balans bibehålls via ett komplext samarbete mellan olika system i hjärnan. Nedsatt syn och nedsatt reaktionsförmåga är några av alla faktorer som spelar in för vid nedsatt balans och fallrädsla bland äldre.

Balans består av många sensoriska- och motoriska system som ska samarbeta. Förut har endast enstaka system undersökts. I den nya modellen har forskarna kunnat titta på samarbetet mellan alla balansrelaterade system.

– Vi har kunnat se att nedsatt balans hos äldre personer som är rädda för att falla involverar flera system och är mer komplext än att det till exempel bara skulle orsakas av nedsatt muskelstyrka, något man tidigare ofta fokuserat på, säger Mascha Pauelsen, forskare inom fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Hittills, inom det här området, har forskningen undersökt ett eller två av dessa delsystem och relaterad det till antingen balansförmåga eller fallrelaterad oro.

– Det ger dock en sned bild då vi vet att de två faktorerna påverkas av en hel rad andra faktorer som även påverkar varandra. Nu har vi kunnat titta på relationerna mellan alla faktorer, samtidigt som de påverkar varandra i alla riktningar, säger Mascha Pauelsen.

Mäter balans med en kraftplatta
Det är i rörelselabbet på Luleå tekniska universitet som den nya analysmetoden har testats. Här har 45 personer över 70 år ingått i ett test där forskare har undersökt, vad i den fysiska förmågan hos äldre som gör att de faktiskt blir rädda för att falla.

Forskarna mätte många olika delsystem som tillsammans påverkar en persons balans, som till exempel syn, muskelstyrka, reaktionsförmåga, beröring, proprioception (en persons förmåga att till exempel avgöra hur ben och fötter är placerade i förhållande till underlaget) men även balansförmåga och fall-relaterad oro.

Den nya analysmetoden har testats med hjälp av bland annat en kraftplatta. Bild: Luleå tekniska universitet

För att mäta balans har forskarna använt sig av en kraftplatta. Plattan registrerar vilka korrigeringar en person behöver göra och hur snabbt dessa sker, för att personen ska kunna behålla balansen och faktiskt stå upprätt.

Användningen av en kraftplatta ger ett mer exakt sätt att se på balans, genom att den mäter de små rörelser som en person gör för att själva korrigera att kroppen behåller balansen, under olika förhållanden. De små rörelser kallas för svaj och mäts som tryckcentrum (center of pressure, CoP) på kraftplattan. Nu har forskarna klarat att undersöka samarbetet mellan alla balansrelaterade system de kunde registrera.

­– Vi har kunnat bygga modeller där alla delsystem och balans som helhet ingår för att se hur det förklarar ökat fall-relaterad oro, säger Mascha Pauelsen.

Nedsatt syn spelar roll för balansen
Detta har nu resulterat i modeller som visar att förutom nedsatt styrka också nedsatt proprioception nedsatt syn och nedsatt reaktionsförmåga spelar roll i ökat fallrädsla bland äldre personer. Denna kunskap ger nya verktyg för förebyggande arbete när det gäller fallrädsla hos äldre.

– Då fallrelaterad oro orsakar en dramatisk nedgång i fysisk aktivitet, är det viktigt för individen och för samhället att minska den oron. Den här nya kunskapen, kan leda oss framåt i att utveckla åtgärder som minskar fallrelaterad oro och bibehåller aktivitetsnivå och hälsa, säger Mascha Pauelsen.

Studien har utförts inom projektet BAHRT (Balancing Human and Robot). Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet (HLV) och Institutionen för system- och rymdteknik (SRT) vid Luleå tekniska universitet och finansieras av Vetenskapsrådet.

Artikel:
Decline in sensorimotor systems explains reduced falls self-efficacy, Elsevier journal

Kontakt:
Mascha Pauelsen, forskare i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, mascha.pauelsen@ltu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Djupdykning i hjärnan kan förklara fallrädsla hos äldre

 lästid ~ 3 min