Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hälften av befolkningen har en mutation som kraftigt ökar nyproduktionen av T-celler, ett av immunförsvarets viktigaste vapen. Kvinnor producerar dubbelt så många av dessa celler som män. Könsskillnaden kan vara en tänkbar förklaring till varför kvinnor mer sällan drabbas av infektioner men oftare av autoimmuna sjukdomar än män.

Huruvida det är övervägande bra eller dåligt att ha en extra arsenal av T-celler, redo att oskadliggöra virus, bakterier och andra inkräktare, är för tidigt att dra några slutsatser om.

Kan bidra till förståelse om varför vi reagerar olika
– Men det är en viktig vetenskaplig upptäckt. Den visar hur det skiljer sig mellan män och kvinnor på biomolekylär nivå. Det är en konkret skillnad i en mycket viktig del av det immunologiska systemet. Kunskapen kan förhoppningsvis bana väg för fördjupad förståelse till för varför personer reagerar olika på sjukdomar, säger Jacob Bergstedt, bioinformatiker, doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet och förste författare. Forskningen har han gjort tillsammans med forskare vid Pasteur-institutet och Diderot-universitet i Paris samt forskningsinstitutet Inserm.

Personer som har mutationen producerar nästan dubbelt så många T-celler. För kvinnor är skillnaden ännu större; 67 procent. Med tanke på att nybildningen av T-celler minskar med åldern, betyder det att en 40-årig kvinna som har mutationen har samma nyproduktion av T-celler som en 20-årig man som inte har mutationen.

– Men det är inte säkert att den 40-åriga kvinnans nybildade T-celler är lika effektiva som den 20-åriga mannens. Nya T-celler mognar i thymus och man vet att vävnaden i thymus försämras med åldern. Detta kanske leder till att vissa T-celler har sämre kvalitet. Det kanske till och med ökar risken att någon av dessa nybildade T-celler attackerar egen vävnad vilket leder till autoimmun sjukdom.

Mutationer är förändringar i cellers genetiska material och uppkommer hela tiden. Många har ingen effekt alls. Vissa har negativ effekt och försvinner då oftast snabbt från populationen, antingen därför att de är så negativa att bärare av dem helt enkelt inte kan överleva, eller därför att de leder till minskad fortplantningsförmåga. I väldigt sällsynta fall uppstår dock en givande mutation som ger en fördel gentemot andra. Dessa mutationer sprider sig sedan i befolkningen.

Bättre effekt av vaccin
Hursomhelst, en garanterad fördel med ett extralager av T-celler är bättre effekt vid vaccinering. Den här fördelen främst gäller äldre, som exempelvis tar influensavaccin och vars lager i regel börjar sina.

– För barn och vuxna kan man tänka sig att dosen anpassas utifrån genetiska förutsättningar. Kanske blir det så i framtiden, säger Jacob Bergstedt.

En annan grupp som kan ha glädje av en högre produktion av fler unika T-celler är leukemipatienter. Åtminstone de som genomgår en blodcellstransplantation. Då slås immunförsvaret ut och byggs upp på nytt. Nybildandet av T-celler går snabbare om produktionen i thymus är högre.

Så här gick studien till
Tusen friska personer från Frankrike ingick i studien. Från dessa samlades in gensekvenser och annan relevant information. När T-celler utvecklas i thymus så avger de en speciell DNA-sträng. Genom att räkna antalet sådana strängar hos en person fick man ett mått på produktionen i thymus. Antalet sådana strängar korrelerades sedan med mutationer i genomet och variabler som kön och ålder. Resultaten är generaliserbara för befolkningen i Europa, men kan eventuellt variera inom andra etniska grupper.
Nybildning av T-celler kan ske på två sätt
T-cellerna som forskarna studerat har bildats i thymus. Sådana T-celler brukar kallas naiva T-celler. Naiva T-celler kan också bildas genom delning. Fördelen med att ha en hög produktion av T-celler i thymus är man får en bredare repertoar av specialiserade T-celler. Varje T-cell är nämligen försedd med en unik t-cellsreceptor som är kodad att upptäcka ett visst protein som utsöndras från exempelvis ett virus, en allergen eller bakterier. När väl T-cellen upptäcker ett protein delar de sig mycket för att på olika sätt kunna oskadliggöra proteinet. Då kallas de inte längre naiva, utan istället exempelvis T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler, minnes-T-celler och regulatoriska t-celler.

Artikeln
“Human thymopoiesis is influenced by a common genetic variant within the TCRA-TCRD locus”

Kontakt
Jacob Bergstedt, jacoba@control.lth.se
Antoine Toubert antoine.toubert@paris-univ-diderot.fr

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera