Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. Om hanen träffar en ny sexigare (större) hona, gör han sig av med ungarna eller äggen, för att snabbare kunna para sig med den nya förälskelsen. Det visar en studie från svenska och portugisiska forskare.

Kantnålsfiskar, liksom släktingarna sjöhästar, har lagt upp samliv och föräldraskap annorlunda än de flesta andra djur. Honorna konkurrerar med varandra om hanarna med hjälp av ornament och tjusiga dansuppvisningar. Hanarna väljer kräset vilken hona de tar emot ägg från. Hanarna blir sedan gravida och föder.

Svart-randig kantnål (Syngnathus abaster). Hanen längst ner, honor upptill. Bild: Sara Mendes

Men, hanarna är inte totalt hängivna sina ofödda ungar. Det kunde forskare från Uppsala och Portugal se hos den svartrandiga kantnålsfisken Synganthus abaster, en art som finns i Medelhavet och längs den sydeuropeiska Atlantkusten.

Frestas en redan gravid hane med en bättre hona än hans förra partner kan det hända att han tänker om: han förkortar sin graviditet, ger mindre resurser till sina foster och ungarna blir också mindre än annars. Allt för att han snabbare ska kunna para sig med den nya tjusigare honan.

I ett av forskarnas experiment fick en nyparad hane se en större och därmed bättre hona än mamman till hans kull. Resultatet blev att han aborterade fler ägg, kortade sin graviditet och födde mindre ungar än hanar som hölls med sin ursprungliga hona eller med en ny hona av samma storlek som mamman.

Honan i rött-effekten
Det verkar alltså som om hanen slutar investera tid och energi i sin kull för att spara resurser till en ny, bättre kull med den sexigare honan. Hanar kan återvinna energi från aborterade ägg, så detta kan vara ett sätt för honom att satsa mer på framtida ägg från den nya honan.

Forskarna kallar detta för ”Tjejen i rött”-effekten (The woman in red effect) efter den gamla Gene Wilder-filmen från 1984, där en kvinna klädd i rött utövar ett katastrofalt inflytande på en mans familjeliv. Exakt vad som orsakar denna mörka sida hos kantnålarnas kärleksliv är osäkert: är det hanens eget val att strunta i den aktuella kullen, eller kan honan ”i rött” på något sätt kortsluta hanens inflytande över sin graviditet?

Kontakt:
Anders Berglund, professor i zooekologi, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, Anders.Berglund@ebc.uu.se

Studien:
The ‘Woman in Red’ effect: pipefish males curb pregnancies at the sight of an attractive female. Proceedings of the Royal Society B. Cunha M, Berglund A, Mendes S, Monteiro N.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera