Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vattnet i världens insjöar blir allt mörkare. Detta fenomen, känt som ”förbruning”, har förväntats orsaka en utbredd nedgång i fiskpopulationerna. En ny studie av forskare vid Umeå universitet visar dock att antalet fiskpopulationer som påverkas av brunare vatten är mindre än man tidigare trott.

Om man fyller ett glas med sjövatten kommer vattnet i de flesta fall att vara en aning gult eller brunfärgat. Färgen orsakas av upplöst organiskt kol, kolföreningar som sipprar ned i sjöarna från kringliggande jordar när det regnar eller snö smälter. Koncentrationerna av upplöst organiskt kol i sjöar ökar världen över, delvis på grund av klimatförändringar, men också beroende av andra faktorer, till exempel mindre mängder surt regn. Det gör att sjövattnet gradvis förändras, från relativt klart till en mörkare brun färg.

Bildtext: Från vänster till höger syns vattenprover från sjöar med låga, medelhöga eller höga koncentrationer av upplöst organiskt kol. Koncentrationerna ökar över tid i många sjöar, vilket färgar vattnet mörkbrunt.

– Det finns många goda skäl till varför miljöforskare har förväntat sig att förbruning ska minska fiskpopulationernas storlek, säger David Seekell, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, som lett den aktuella studien. Mörkt färgat vatten minskar ljusets förmåga att tränga ned till botten, vilket minskar fotosyntesen och mängden föda för fisken. Dessutom blir det mindre vatten med tillräckligt mycket syre för att fisken ska kunna överleva när vattnet blir mörkare, så fiskarnas livsmiljö begränsas också.

Påverkar inte fisken i grunda sjöar
Men, ingen förändring av mängden fisk har noterats i de få studier där forskare på experimentell väg gjort vattnet i hela sjöar antingen klarare eller brunare. Umeåforskarnas studie förklarar varför. De har fångat fisk och mätt vattendjup och färg på vattnet i 16 sjöar i norra Sverige. De fann att fiskpopulationerna var mindre i mörkare vatten, men bara i sjöar med ett medeldjup på 2-3,5 meter. Helsjöexperiment har inte genomförts i sjöar i detta djupintervall, vilket förklarar varför man i dessa studier inte sett förändringar i fiskpopulationerna. Relativt få sjöar har ett medeldjup på 2-3,5 meter. Det pekar på att förbruning kommer att påverka fiskpopulationerna i färre sjöar än man tidigare förväntat sig.

– Det finns ungefär 52 500 sjöar i de nordligaste skogsområdena i Sverige, säger David Seekell. Ungefär 10 100 av dem har ett medeldjup inom det spann där fiskpopulationerna kan påverkas av förbruning. Det är ett signifikant antal, men mycket färre än man tidigare förväntat.

Små sjöar i norr
Han har noterat att de flesta av dessa sjöar är väldigt små och tillsammans utgör de mindre än tio procent av den sammanlagda ytan av alla sjöar i regionen.

Seekell har genomfört studien tillsammans med Pär Byström och Jan Karlsson, både forskare vid Umeå universitet. Studien har publicerats i tidskriften Limnology & Ocanography.

https://www.youtube.com/watch?v=5T40MGvOBjg

Artikeln:
David Seekell, Pär Byström, och Jan Karlsson, Lake morphometry moderates the relationship between water color and fish biomass in small boreal lakes.

Kontakt:
David Seekell (engelsktalande), biträdande universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, david.seekell@umu.se, 090-786 50 00
Pär Byström, universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, par.bystrom@umu.se, 090-786 50 00
Jan Karlsson, professor, Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet, jan.p.karlsson@umu.se, 090-785 50 00

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera